Svag likviditet, det vill säga brist på kapital, är en lika stor anledning till konkurser som dålig lönsamhet. Därför måste alla företag ha en bra styrning över sin likviditet.

– Min uppfattning är att det lika ofta är brist på likvida medel som dålig lönsamhet när ett företag går i konkurs, säger Mikael Forsberg vice vd på Kristianstads Sparbank.

Många gånger kan lönsamhetskalkylen se bra ut, men det saknas likvida medel och det faktum att man inte kan betala förfallna skulder medför att företaget tvingas i konkurs.

Ett bra tips till den egna företagaren är att hålla koll på sin likviditet och inte bara en gång vid årets början utan hela tiden. En likviditetsplan måste underhållas och uppdateras med alla händelser.

Varje gång det kommer en faktura måste den in och korrigeras med den summan man sedan tidigare budgeterat med. Ibland stämmer det exakt. Amorteringar, leasingavgifter eller kostnader för serviceavtal som alltid är dem samma. Ibland är summan fel. Man har kanske ett hum om hur stor elräkningen ska vara varje månad eller kvartal men den slår ändå någon tusenlapp upp eller ner. Skillnaden påverkar likviditeten.

En del kostnader varierar väldigt från år till år och månad till månad. Underhåll är en typisk sådan sak.

Kanske är det budgeterat ett underhåll av inventarier om 15 000 kronor per månad året runt. Redan i mars havererar en transmission och det dimper ner en räkning på 60 000 kronor. De 15 000 kronorna i mars måste bytas ut mot 60 000 kronor. Hur detta slår varierar. Har underhållskostnaderna varit lägre än 15 000 kronor i januari och februari finns det en marginal. I annat fall belastas likviditeten hårdare än beräknat.

Samma sak gäller intäkterna. De kan komma vid andra tillfällen än beräknat samt inkomma med helt andra belopp.

För att ha en bra koll på likviditeten krävs ett system. Ett sätt är en enkel likviditetsbudget i excel. Excel finns i de flesta datorer och ingår i det så kallade Officepaketet. Det man behöver upprätta är en enkel mall där man i kolumner kan skriva in aktuellt saldo på kontot samt alla in- och utbetalningar månad för månad.

Så fort man ändrar, lägger till eller drar ifrån räknar programmet ner saldot vid varje månadsskifte och hela året ut.

Det är enkelt att när som helst skrålla sig genom årets månader och se så att pengarna räcker till. Hamnar man under miniminivån på rörelsekontot vid någon månad ser man det i god tid och kan göra en åtgärd.

Mikael Forsberg tycker det är en bra idé.

– Det är ju mycket bättre att ringa sin bankkontakt i god tid och berätta att just nu är det inga problem men om ett halvår kommer vi att behöva lite extra utrymme på checkrediten. Då blir det lättare för oss att ta ställning till ökade krediter, säger han.

Ibland kanske man inte ens behöver ta hjälp av banken. En stor oförutsedd utbetalning i början av året kan kanske klaras av genom att man vid samma tidpunkt skjuter en investering på framtiden. Om man inte redan då hade klart för sig att detta var tvunget för att klara likviditeten senare på året hade kanske investeringen skett och när sedan likviditetskrisen blev ett faktum fanns kanske ingen lösning på problemet.

Vi har designat en likviditetsplan som ni läsare kan använda. Den finns att ladda ner här och givetvis är det helt gratis.

I likviditetsbudget finns tre fält. I det första fyller man i vad det är för betalning. Exempel; Länsförsäkringar, försäkring skåpbilen. Fält två är inbetalningar och fält tre utbetalningar. Där fyller ni i beloppet. Överst i filen vid januari byter ni ut värdet 0 mot aktuellt saldo på chekkrediten. Efterhand som ni fyller i belopp eller ändrar belopp i olika månader ändras utgående saldo månad för månad ända till december med automatik. Blir det något fel, släng filen och ladda ner en ny här. Det är det snabbaste och enklaste.