Håll koll på rapsjordloppan i vårrapsen
Förekomsten av rapsjordloppelarver är måttlig till hög i de obehandlade prognosrutorna, variationen är dock stor mellan olika fält och områden. Inför kommande höstsådd bedöms därför bekämpningsbehovet mot rapsjordloppan vara måttligt i flera områden men stort i SV Skåne.
Måttlig larvförekomst i flera områden utom SV Skåne där populationen är stor våren 2025.
Under våren 2025 undersöktes larvförekomsten i plantprover från obehandlade provrutor i 18 fält i Skåne. I medeltal förekom cirka 5,5 larver per planta, vilket är något högre än fjolårets värde. Även inflygningen i höstas var stor i framför allt SV- och ett fält i SÖ Skåne och sju av prognosfälten uppnådde bekämpningströskeln. Informationen kommer från Jordbruksverket.
Äggläggning under lång tid
Rapsjordloppan lägger ägg under en lång period, så länge temperaturen överstiger 5ºC. Detta innebär att äggläggning kan ske även in på våren även om de flesta ägg läggs på hösten. Larver från de tidigast lagda äggen gör störst skada, men sent lagda ägg bidrar till höstpopulationens rapsjordloppor. Föregående höst var lång och mild och främst i SV Skåne pågick inflygningen till en bit in i oktober. Det finns också rapporter om bekämpade fält med mycket skador av rapsjordloppelarver, där bekämpningen gjordes för tidigt i höstas.
Bevakning till hösten
Inflygning av rapsjordloppa till fälten i höst kommer att följas med hjälp av gula fångstskålar i Växtskyddscentralens prognosverksamhet, liksom tidigare år.
Fångstskålarna kan inte användas för att belysa de gnagskador som den vuxna rapsjordloppan kan göra i rapsens tidiga utvecklingsstadier, utan där måste en gradering av bortgnagd bladyta ske i det enskilda fältet.
Inför hösten 2025
Bevaka gnagskadorna och ut i fältet och följ utvecklingen. Här går det ej att förlita sig på gulskålar.
För bekämpning riktad mot larvskador följ förekomster i gulskålar.
Titta även efter mörkrets inbrott med ficklampa i fält.
Bekämpning – betning ger ett visst skydd mot gnagskador i hjärtbladsstadiet
Betning med Buteo Start eller Lumiposa har viss effekt mot gnagskador i hjärtbladsstadiet och är ett bra sätt att kontrollera tidiga gnagskador. Vid stora förekomster av rapsjordloppa och omfattande gnagskador behöver betningen kompletteras med en pyretroidbekämpning. De aktiva substanserna i Buteo Start och Lumiposa är inga pyretroider. Lumiposa har även effekt mot kålflugelarver, men betydelsen av kålflugelarver är ofta liten. Betningen skyddar inte mot rapsjordloppans larvskador.