Oberoende rådgivning ökar säkerheten för mjölkproducenter med robot. Vilket fabrikat roboten har spelar mindre roll.

Drygt tio år efter det att den första mjölkningsroboten togs i bruk i Sverige får vi en oberoende rådgivning som är helt specialiserad på mjölkning med robot.
Det är Emma Rudberg och Henrik Petersson på LRF Konsult som dragit igång det här projektet nu i höst.
Med tanke på att en hel del besättningar haft allvarliga problem sedan de installerat robot, kan man tycka att denna rådgivning kommer för sent, men givetvis är den välkommen även nu.
Både Emma Rudberg och Henrik Petersson har lång praktisk erfarenhet av mjölkningsrobotar. Emma Rudberg har ett förflutet som husdjursrådgivare på Freja Husdjur och har arbetat tätt med DeLaval. Henrik Petersson har en lång praktisk erfarenhet av robotar efter att ha arbetat på Lely sedan de installerade den första roboten i Sverige år 1998.
– Jag har arbetat med installationer och uppstarter av robotar, säger Henrik Petersson.
Han ser ingen risk i att de enbart ska fokusera på DeLaval och Lelys produkter utan deras rådgivning vänder sig till alla.
– DeLaval och Lely är u betydligt större på den svenska marknaden jämfört med de andra så det är egentligen inte så märkvärdigt att vi har större kunskap en deras system.
Men han menar samtidigt att problemen i besättningarna inte ligger i själva roboten utan det hela handlar om kohälsa viket ger rätt kotrafik. Allt handlar om att få kon att går till roboten.
– Kon ska vara pigg och frisk, då fungerar roboten oavsett fabrikat och hur resten av stallet är konstruerat, konstaterar Henrik Petersson.
Han menar på att den här typen av rådgivning som han och Emma startat upp är ganska komplext. Det är inte som vanlig rådgivning där det mest handlar om att räkna fram den bästa foderstaten.
– Kotrafiken är det viktiga. Går inte kon till roboten för att bli mjölkad spelar det ju ingen roll hur rätt hon äter, säger Henrik Petersson.
För att kunna verka som en bra rådgivare inom mjölkningsrobotar krävs enormt mycket kunskap vilket Henrik och Emma anser sig ha. En annan fördel de har är att de arbetar på LRF Konsult. På så sätt kan de även få med ekonomin i de besättningar de hjälper.
– Vi kan ju få alla nyckeltal från våra kollegor på LRF Konsult och är inte lantbrukaren i fråga kund hos LRF Konsult räcker det att vi får de aktuella uppgifterna på en fil.
På så sätt kan Henrik och Emma erbjuda en ekonomisk utvärdering i rådgivningen om roboten och således komma lite längre.
Allt handlar ju om förbättrad lönsamhet och för att nå dit krävs tydliga mål och en strategi som man följer dit.
Henrik och Emmas rådgivning bygger på uppföljning och ett exempel är en gård där vi gå in och plockar värden ur roboten en gång per månad och gör utvärderingar och ger produktionsråd utifrån det. Det är som ett abonnemang.
– Men man vi kan även göra engångskoller om en lantbrukare önskar ett besök och sen är det bra, säger Henrik Petersson.
Den andra ytterligheten är en noggrann analys av företaget och förslag på stora förändringar.
Råden kan således vara allt från att ändra en detalj på en grind till totala ombyggnader och en stor fördel med rådgivningen är att Henrik och Emma inte alltid har samma uppfattning.
Enligt Henrik Petersson finns det vissa tumregler som är avgörande för att man ska lyckas med en mjölkproduktion med robot.
Först och främst måste korna må bra och vara nöjda med tillvaron. Klövhälsan är viktig.
– Det gäller att lista ut varför kon inte går till roboten, oavsett om det är klövarna eller felutfodring blir resultatet det samma.
I praktiken når ytterst få besättningar dit och därför är en robotanpassad planlösning en bra reservplan.
– Fri eller styrd trafik är alltid en fråga men jag förespråkar fri och att man når mjölkresultat genom kons välbefinnande, säger Henrik Petersson.
Kon ska vara frisk och ha tillgång till roboten när hon önskar gå dit. När hon kommer dit ska hon få beröm, vilket sker genom kraftfoder.
Henrik Petersson menar att det går lika bra att ha fodret före roboten och med hjälp av en styrd grind leda henne till roboten direkt efteråt.
– Detta stämmer inte alls, säger Emma Rudberg.
Hon anser att grunden för att lyckas med en lönsam mjölkproduktion med ett robotsystem är egentligen den samma oavsett om man väljer styrd eller fri kotrafik. Det gäller att samspelet mellan inställningarna i roboten, fodret på foderbordet och kotrafiken fungerar. Lantbrukaren väljer själv vilken typ av kotrafik stallet skall ha.
Kunskaperna om hur man bör driva ett robotstal har gått framåt och tekniken har förbättrats.
När de första robotarna kom pratade man om 60 kor per robot men en hel del lantbrukare kunde bara klara 40 stycken i dem, ibland ännu färre. Det fanns lantbrukare som tvingades plocka bort kor och mjölka manuellt i den gamla båsladugården som egentligen var tänkt att rivas ur och användas till annat, bara för att få det att fungera.
Henrik Petersson håller med om att det givetvis hade funnits ett stort behov av deras oberoende rådgivning redan då. Då hade förtvivlade lantbrukare haft någon opartisk expert att prata med i stället för att bara få förlita sig på servicerepresentanten på företaget som levererat roboten.
I dag klarar en robot upp mot 80 kor i vissa besättningar. Enligt Henrik Petersson beror det på dels att tekniken blivit bättre och den teoretiska kapaciteten på roboten har ökat, dels har man nått länge vad gäller hälsa och kotrafik i stallet.
Just det att nya robotar är betydligt bättre än de äldre är ett konkret råd som Henrik Petersson kan ge redan här.
– De första som kom ut på marknaden är ju över tio år nu och kanske hög tid att uppdateras.
Henrik Petersson sitter i Kalmar och Emma Rudberg i Jönköping. Den geografiska spridningen på deras rådgivningsgrupp är därmed inte så stor, men de är verksamma över hela landet och har som mål att arbeta med såväl nybyggnation som med befintliga anläggningar.
– För att en sådan här rådgivning ska fungera krävs en stor kunskapsbank, vilket jag och Emma har. Sen ska vi genom att arbeta med många olika besättningar kunna flytta bra koncept från en besättning till en annan.
Henrik Petersson berättar att bortsett från de tekniska problemen är det ofta samma problem på gårdarna och då kan man ta kunskap och tillvägagångssätt från de bra gårdarna och ge till de sämre.
Även när det gäller tekniska problem ska Henrik och Emma kunna fungera som rådgivare.
– Vi har möjligheten att jämföra med andra besättningar som haft samma problem och se på hur de löst det där. Hittar vi ett fel som ingen annan har, kan man vara säker på att det är av teknisk karaktär.