Utvecklingen i stråsäden går nu snabbt. Vädret har varit gynnsamt för gulrost den senaste tiden och angrepp finns i många sorter på många platser. Även brunrosten har gynnats på sina håll vilket är ovanligt så här tidigt. Men svartpricksjukan har missgynnats av det tidigare torra vädret.

Sena angrepp av svartpricksjuka är av mindre betydelse för skörden. Bevaka därför främst gulrost och brunrost. Följ trösklarna och bekämpa vid behov. Uppmaningen kommer från Jordbruksverket som även rapporterar följande:
Den senaste tiden har gulrosten gynnats och den finns i en stor del av vårt område. Flera sorter är angripna och angreppsgraden varierar mycket mellan sorter och läge. Alla sorter kan angripas i viss mån. Det finns även brunrost i en del fält ovanligt tidigt, dock företrädesvis i låga nivåer hittills. Många sorter är mottagliga och angrepp finns i flera sorter.
I obehandlade rutor är angreppen av svartpricksjuka små och finns ännu till största delen nere i botten på bestånden. Svartpricksjuka har lång latensperiod (tiden från infektion till symptom framträder) på 3–4 veckor. Det i huvudsak torra vädret under första delen av maj har medfört att de infektioner som har skett kommer att uppträda relativt sent. De bladangrepp som uppkommer efter infektioner under blomningen framträder så sent att deras påverkan på skörden är liten. Vetets bladfläcksjuka förekommer i en del riskfält (vete som förfrukt och skörderester på markytan) men även i fält med endast en riskfaktor uppfylld. Det förekommer även en del fysiologiska fläckar på de övre bladnivåerna. Dessa ska inte förväxlas med svampsjukdomar.
I de flesta höstvetefält har en svampbehandling gjorts, oftast med reducerad dos. Behovet av en kompletterande behandling är i flertalet fält liten. En huvudbehandling med halv dos ger i normalfallet skydd mot nya infektioner i cirka 3 – 4 veckor. Det är därför främst i de fall huvudbehandlingen gjordes tidigt och med lägre dos som det kan finnas behov att göra en kompletterande behandling. Detta innebär att om huvudbehandlingen gjordes precis när flaggbladet kommit fram och det har kommit nederbörd flera gånger under senare delen av stråskjutningen kan behovet av komplettering vara något större. Anpassa även bekämpningsbehovet efter sort. Bekämpning mot gulrost och brunrost kan bli aktuell även om huvudbehandling har gjorts. Fortsätt därför att bevaka fälten och följ utvecklingen vad gäller gulrost, brunrost och vetets bladfläcksjuka. I de fall det trots allt är aktuellt med en kompletterande behandling, eller sen huvudbehandling, se växtskyddsbrev Höstvete – svampbekämpning.
Observera att om man använder flera preparat under säsongen som innehåller samma aktiva substans finns det begränsningar för vilka doser som kan användas vid upprepade behandlingar. Se rekommendationer för bekämpning på Jordbruksverkets hemsida.

Axfusarios
Regnig väderlek under blomningen i kombination med värme är de viktigaste faktorerna för att infektion i axet av fusariumsvampar skall ske. Vid torr väderlek under blomningen minskar risken, även om det har regnat innan. Störst risk för infektion är det i fält med mycket skörderester på markytan. Majs är den förfrukt som medför allra störst risk för fusariumsmitta, därefter vete, rågvete, havre, sockerbetor och gräsvall. Lägst är risken efter baljväxter och oljeväxter.
Den allvarligaste effekten av axfusarios är att toxinet DON kan bildas. Från den 1 juli 2024 sänks gränsvärdet för DON i obearbetad spannmål från 1250 µg/kg till 1000 µg/kg (med undantag för havre och majs).