Hösten har inletts med betydligt lägre temperaturer än förra året, hela tre graders skillnad. Det gör att efterfrågan på el stiger och därmed priset på el som ligger nästan 7 öre högre per kilowattimme jämfört med förra året samma tid. Men orsaken till de högre elpriserna är inte bara temperatur, samtidigt som det är kallare är hälften av kärnkraftsreaktorerna i landet avstängda för underhåll och marginalkostnaden på kol är drygt 20 procent högre än förra året.

– Det som hållit uppe prisnivån är främst marginalkostnaden på kol, eftersom det är den ”sista” kilowattimmen som sätter priset. El som är producerat ur kolkondens är fortfarande en del av den nordiska el-mixen eftersom både Finland och Danmark producerar med kolkondens. Dessutom är vi kopplade via ledningar mot övriga Europa där det sker ett ständigt utbyte, säger Matina Rosenberg, meteorolog och analytiker på elbolaget Bixia.

Omvärldens betydelse för elpriset
Att priset på kol är högre i år än förra året beror bland annat på att Kinas efterfrågan på kol från världsmarknaden har stigit, eftersom de minskat sin egen kolbrytning i miljösyfte. Ytterligare en orsak är ovissheten inom kärnkraftssektorn i Frankrike.

– Ovissheten i Frankrike är lite av en déjà vu från förra hösten, som handlar om huruvida flera franska reaktorer måste byta ut vissa komponenter. Frankrike har hela 58 reaktorer och ska flertalet av dessa tas ur drift under en period kommer de till stora delar ersättas av el producerad ur kolkondenskraftverk, förklarar Matina Rosenberg.

Höstens lågtryck ger mer vind
Elpriset påverkas också till stor del av om det blåser eller inte. Veckor med lågtrycksdominans pressar ner priset. Medan veckor med mindre vind, då dyrare produktionsslag får tas i bruk, höjer elpriset.

– Ju längre in i hösten vi kommer desto mer blåser det generellt. Samtidigt byggs det mer vindkraftverk i Norden som gör att det kommer in mer vind i systemet. Det gör också att prisskillnaderna orsakat av vinden kommer att bestå. Men med mer vindkraft går vi mot en mer hållbar och förnybar framtid och då kanske vi får acceptera svängningar i elpriset, säger Matina Rosenberg.