Ytterligare en studie visar svaga belägg för klimatnyttan av fleråriga gräsmarker på dränerade torvjordar eller andra jordar som innehåller mycket organiskt kol. Forskningsrådet Formas ligger bakom den nya forskningssammanställningen och här är den sammanställd av Terecia Borgman på Greppa Näringen.

Lantbruksnytt har redan tidigare publicerat resultaten av en liknande rapport som kom fram till samma slutsats ungefär. Därför är det är tveksamt om fleråriga gräsmarker på organogena jordar är bättre som klimatåtgärd än odling av växtföljder med ettåriga grödor. Det framgår nu även av en ny systematisk forskningssammanställning som tagits fram av det statliga forskningsrådet för hållbar utveckling, Formas.

I studien undersöks vad vetenskapen säger om hur mycket växthusgaser kan minska om lantbrukare odlar flerårigt gräs i stället för ettåriga grödor på organogena jordar.

Med flerårig gräsmark avsågs i studien flerårig betad eller obetad gräsmark, skördad eller oskördad gräsmark, samt undantagen eller övergiven åkermark. De fleråriga gräsmarkerna jämfördes med ett alternativ där minst en ettårig gröda ingick i växtföljden.

Den nya studien från Formas är en sammanställning av flera studier, en så kallad metastudie. Formasstudien bygger på 28 studier publicerade i 18 artiklar. Det begränsade underlaget i kombination med att resultaten pekar i olika riktning gör slutsatserna osäkra, påpekar rapportförfattarna.

Ligger i linje med tidigare resultat
Enligt rapporten från Formas saknas entydigt vetenskapligt stöd för att utsläpp av koldioxid minskar till följd av en ändrad odling på organogen åkermark, från växtföljder med ettåriga grödor till flerårig odling av gräs. För koldioxid kan avgången av koldioxid dock i vissa fall öka där den fleråriga gräsmarken gödslas med kväve efter att odlingen förändrats, en slutsats som forskarna betonar att de är osäkra på.

Det finns inte heller vetenskapliga stöd för att metanavgången påverkas till följd av den förändrade odlingen, en slutsats som forskarna är ganska säkra på.

Även för lustgas finns osäkerheter. Sammantaget såg forskarna en minskning i avgång av lustgas från flerårig gräsodling jämfört med odling av ettåriga grödor. Forskarna såg samtidigt att minskningen varierade mellan de olika studierna beroende på vilka grödor som ingick i växtföljden som jämfördes med den fleråriga vallen. Därför menar forskarna att man inte kan dra säkra slutsatser kring minskningen.

Det behövs fler studier som täcker in fler områden och dokumenterar fler faktorer än bara markanvändningen, framhåller också författarna av den nya Formasrapporten. Resultaten ligger i linje med ett svenskt försök som Greppa Näringen berättade om i januari (Att lägga torvjord i vall hjälpte inte – Greppa Länk till annan webbplats.)

Behövs mer kunskap för välgrundade rekommendationer
En av slutsatserna från sammanställningen är att det behövs mer kunskap innan det går att ge välgrundade rekommendationer om grödval för att minska klimatpåverkan från organogena jordar. Det menar Magnus Land som är ansvarig analytiker bakom rapporten. Rapporten betonar att det är viktigt att svenska lantbrukare vidtar åtgärder med säker effekt på klimatet med bibehållen livsmedelsproduktion, lönsamhet och konkurrenskraft.