Insektsproduktion i Sverige kan bli verklighet
Uppfödning av svarta soldatflugor, syrsor och mjölmaskar kan snart vara en del av det svenska lantbrukets verksamhet. I fredags träffades ett trettiotal av landets främsta insektsentusiaster på Vreta Kluster, företagsparken för det gröna näringslivet i Östergötland, för att diskutera hur Sverige kan bli ett insektsland.
– I första hand kanske vi inte byter ut biffen mot syrsor, däremot är insekter ett perfekt proteinrikt foder till exempelvis fågel- och fiskproduktion. Dessutom är insekter grymma avfallsomvandlare, säger Per Lindahl, projektledare på Vreta Kluster.
Det finns ungefär 2000 sorters ätliga insekter i världen och i Thailand och Australien har man ätit insekter under lång tid. På lite närmare håll, i Danmark och Holland, är man i full gång och producerar insekter både för djurfoder och människoföda. Här i Sverige har vi dock inte kommit lika långt. Delvis är det lagstiftningen som sätter stopp.
– Det svenska Livsmedelsverket har gjort en annan tolkning av EU-förordningen än man har gjort i Danmark och Holland där det är tillåtet. Däremot blir det, från den 1 juli, tillåtet att använda insekter som föda till fiskproduktion här i Sverige, säger Per Lindahl, projektledare på Vreta Kluster.
Det finns dock svenska entreprenörer som står i startgroparna att lansera insekts-snacks, en av dem är Martin Strid på eat:em. Han bakar sina supersnacks, som han kallar dem, av syrsmjöl på ett bageri i Linköping. Men som sagt än så länge får han inte sälja sina produkter här i Sverige.
Resurseffektiv proteinkälla
I Vreta Klusters regi har Martin Strid tillsammans med Filip Jartell, student på miljövetarprogrammet vid Linköpings universitet gjort en förstudie för att samla in kunskap kring insektsproduktion.
– Det verkar som vi har mycket att vinna på att ta tillvara på insekternas fantastiska förmåga att exempelvis omvandla avfall till protein som sedan kan användas till foder för värphöns, kycklingar och fisk. Och kanske delvis även som människoföda. Insekter är otroligt resurseffektiva, de kräver lite vatten, liten yta och lite mat samtidigt som de växer väldigt snabbt. Kan vi byta ut delar av det fiskmjöl eller sojaprotein som används som foder idag har vi gjort en stor miljövinst, säger Per Lindahl.
Testproduktion på Vreta Kluster
Intresset för insektsodling verkar växa i Sverige och på Vreta Kluster knöts en hel del nya kontakter mellan deltagarna på seminariet. Nu hoppas Per Lindahl på att några av entusiasterna är villiga att ta nästa steg.
– Vi vill fungera lite som en plantskola för entreprenörer så att de kan komma igång och testa här på Vreta Kluster. En försöksodling av insekter vore väldigt spännande, säger han.