Grönt näringslivsindex för kvartal 1 2026 visar på en tydlig avmattning i de gröna näringarna. Indexet faller från 100,7, kvartal 4 2025. till 91,8, kvartal 1 2026. Fyra av fem av de gröna näringarnas branscher backar.

Detta går stick i stäv med vad många organisationer inom lantbruket vittnar om. Nästan samtliga lantbruksmaskinåterförsäljare säger att de märker av en ökad investeringsvilja, antalet förprövningar av stalla ökar och när Lantbruksnytt i förra veckan hade intervjuer med företrädare för såväl Lantmännen som Scan Sverige berättade de att investeringsviljan är god inom svenskt lantbruk.
Men i dagens pressinformation från LRF anges att sveriges lantbruksföretag agerar på en mer fluktuerad marknad, med ökade priser på insatsvaror och mindre betalt för sin produktion. Samtidigt råder det avsaknad av flera politiska prioriteringar för att stärka livsmedelsberedskapen.
Man frågar sig vilka politiska prioriteringar, det har nog aldrig varit så positivt för svenskt lantbruk vad gäller politiken, från yttersta vänstern till yttersta högern?

Grönt näringslivsindex backar
Växtodlingsindex faller till 72,4, den lägsta noteringen sedan mätningarna startade. Låga spannmålspriset kombinerat med fortsatt höga kostnader, särskilt för gödsel, pressar marginalerna kraftigt.
– Växtodlingen är inne i en historiskt svår situation. Lantbruket vill bidra med ökad produktion och stärkt livsmedelsberedskap, men tvingas nu i stället fokusera på att uthärda ekonomiskt. Det är en utveckling Sverige inte har råd med, säger Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande.

I kontrast till övriga branscher stiger trädgårdsindex till 103,6. Prisbilden är stabil och efterfrågan på svenska produkter fortsatt stark. Samtidigt ökar osäkerheten genom regelverk kring lövplattmask och fortsatt höga insatskostnader.

Animaliesektorn tappar, framför allt mjölken. Animalieindex landar på 96,4. Nötkött stärks av god efterfrågan. Grisproduktion gynnas av den starka efterfrågan från Sveriges konsumenter. Mjölksektorn drar ned helheten efter fem månaders prissänkningar. Trots utmaningarna ökar investeringarna i nya stallar från en låg nivå, men är inte tillräcklig för att kunna tillmötesgå efterfrågan på exempelvis svenskt nötkött.

Skogsbruket faller till 88,2, den lägsta nivån i indexets historia. Timmer- och massavedspriserna är låga, dollarkursen svag och avverkningsviljan minskar. Aktiviteten i skogen är märkbart lägre och flera större industriföretag har aviserat neddragningar.

– Det finns en stor vilja att producera mer i skogen, att ta fram mer fossilfritt material och energi. Men politiska beslut, eller frånvaro av beslut, gör att andra värden ställs framför att använda skogens alla nyttor. Det försvagar Sveriges långsiktiga självförsörjning, säger Palle Borgström.

Indexet faller till 101,4. Entreprenadföretag och hästnäring påverkas av svag efterfrågan, medan livsmedelsförädlingen står mer stabilt, särskilt inom dryck och mathantverk.

– Sverige behöver ett starkare inhemskt jord- och skogsbruk för att klara kriser och stärka beredskapen. Viljan att producera mer finns i hela näringen. Men i dag sätts andra politiska mål framför möjligheten att producera mat, energi och råvaror. Det måste förändras om vi på allvar ska bygga upp vår försörjningsförmåga.

Sammanfattning av delbranschindex

Växtodling: Fortsatt dystert
Växtodlingen befinner sig i ett mycket svagt konjunkturläge. Index sjunker till 72,4, en fortsatt nedgång från föregående kvartal (78,1 i Q4 2025). Det globala spannmålsöverskottet håller priserna nere samtidigt som handelsrestriktioner på gödsel pressar kalkylen ytterligare.
Den stora höstsådda arealen från 2025 innebär potential för höga skördar, men lönsamhetsutsikterna är fortsatt mycket svaga och fler odlare överväger strategier som fokuserar på kostnadsminimering framför maximerad avkastning.

Trädgårdsnäringen: Försiktig återhämtning
Trädgårdsindex stiger till 103,6, en tydlig vändning uppåt. Producenterna ser mer positivt på prisutvecklingen jämfört med både föregående kvartal och föregående år.
Höga insatskostnader består, och osäkerhet råder efter en stor grossistkonkurs inom prydnadsväxter samt kommande EU-krav kopplade till lövplattmasken. Samtidigt bidrar god efterfrågan på svenska produkter och förbättrade lagringsmöjligheter till en mer optimistisk syn inför säsongen.

Animalieproduktion: Tydlig nedgång
Animalieindex faller markant till 96,4 (från 111,7 i Q4 2025), vilket markerar ett tydligt konjunkturskifte.
Utvecklingen är splittrad:

Nötkött gynnas av stark efterfrågan och stigande priser.
Gris har stärkt lönsamhet tack vare lägre foderkostnader, men en svag europeisk marknad skapar oro.
Kyckling drabbas hårt av fågelinfluensa och brist på kläckägg.
Mjölk dras ned av Arlas femte pris­sänkning i januari 2026.
Trots det svaga läget ökar investeringarna i nya stallar, särskilt inom gris- och mjölkproduktion, vilket indikerar fortsatt framtidstro.

Skogsbruk: Kraftigt ras
Skogsbruket faller till 88,2, den lägsta nivån sedan mätningarna inleddes 2020.
Prisbilden för timmer och massaved bottnar, avverkningsviljan är rekordlåg och lönsamheten kraftigt pressad.
Rättsosäkerheten med bland annat artskyddet och grundlagen samt juridiska processer kopplade till Århuskonventionen bidrar till ytterligare sänka investeringsviljan.

Förädling & tjänster: Försvagning
Index faller från 106,9 till 101,4. Livsmedelsförädlingen är fortsatt relativt positiv, särskilt inom dryckesproduktion och delar av ost och chark. Entreprenadföretag och hästrelaterade verksamheter pressas däremot kraftigt:

Minskad aktivitet i skogsbruket slår direkt mot entreprenad.
Höga insatskostnader och minskad efterfrågan tynger hästföretagen.
Lönsamheten varierar kraftigt mellan segmenten.

Framåt: Försvagad konjunktur och ökande behov av investeringar
Totalindex för Q1 2026 landar på 91,8, vilket bekräftar en tydligt försvagad konjunktur i de gröna näringarna. Skillnaderna mellan branscherna är stora:

Växtodling och skogsbruk drar ned totalen kraftigt.

Trädgård och delar av animaliesektorn visar större motståndskraft.

Flera faktorer hämmar framtidstron: låga produktpriser, höga insatskostnader, valutapåverkan, handelshinder och regleringsosäkerhet.
Samtidigt kräver svenska livsmedels- och klimatmål att investeringarna ökar, men dagens lönsamhetsnivåer räcker inte för de satsningar som behövs.