Klimatförändring påverkar även det irländska lantbruket. Tre av fyra lantbrukare känner stress, ångest eller har till och med blivit deprimerade på grund av de svårigheter som extremväder fört med sig under de senaste fem åren.

Under år 2024 presenterade banken Landshypotek en undersökning bland svenska lantbrukare som visar en ökande oro över att klimatförändringar ska påverka dem negativt. En liknande och mer omfattande undersökning har gjorts av lantbruks- och miljörådgivningsorganisationen Teagasc på Irland, här presenterad av Markus Hoffmann på Greppa Näringen. De har gjort en enkätundersökning bland irländska lantbrukare där de intervjuat enskilda lantbrukare och rådgivare.

Är medvetna
Undersökningen visade att det finns en hög medvetenhet hos lantbrukarna om att klimatet förändrats. Undersökningen gjordes under 2024 och 70 procent svarar att de upplevt torka de senaste fem åren. 45 procent har upplevts storm och 58 procent översvämning. De svarar att de extremväder de upplevt påverkat både miljön, hur arbetet organiseras, ekonomin och sociala faktorer. Många är förvånade över takten på förändringen och att det tidigare varit många som ifrågasatt att klimatförändringar orsakar extrema väder och en bonde citeras så här.
”Jag tror inte att vi trodde att förändringstakten skulle ha varit så snabb som den är. Jag tror att det finns bönder i som var helt emot klimatförändringar och som nu börjar tro på det.”
Klimatförändring kan innebära fördelar i form av längre växtsäsong men det var bara cirka var fjärde som såg några fördelar.

Starka och mätbara negativa effekter
90 procent upplevde ökade problem med både grödornas tillväxt och att etablera dem. 88 procent kunde inte sprida gödsel som planerat och 82 procent fick hålla sina djur inne längre än de tänkt. Undersökningen fortsätter med många fler exempel på negativa effekter på växtodling och djurhållning. Det leder till ekonomisk stress som i sin tur leder till psykisk ohälsa. Tre av fyra svarar att de känner stress, ångest eller till och med har blivit deprimerade på grund av de problem som extremväder fört med sig de senaste fem åren.

Flera pratar om de kortare tidsfönstren för att göra olika saker på fälten:
”Eftersom jordbrukare i allmänhet har bråttom är de under större press. Och detta är saker som folk inte tänker på. Det finns ibland en anledning till att olyckor händer, det är för att du har bråttom. Du är under press, du vet att du inte bara kan tänka ut saker logiskt. Och jag tror att när skörden i stället för augusti, skjuts in i september då dagslängden är kortare, försöker du göra samma mängd arbete snabbare.”

Både lantbrukarna och rådgivarna behöver hjälp
Lantbrukarna befann sin helt naturligt i olika stadie av insikt och handling. Många funderar över om det ska göra någon åtgärd och vad det kan vara. En del håller redan på att anpassa sina gårdar till extremväder. Störst intryck tar lantbrukarna av andra lantbrukare och av rådgivare. Men rådgivarna behöver i sin tur stöd och utbildning om klimatanpassningsåtgärder för att kunna vara till nytta för sina rådgivningskunder. Forskarna bakom studien menar också att EU:s stora kunskapssystem för jordbruket AKIS, som finns även i Sverige, behöver ta tillvara rapportens slutsatser om på vilket sätt lantbrukarna bäst kan hjälpas.