Digitaliseringen i lantbruket går inte hand i hand med ökad användning av ekologiska odlingsåtgärder. Det framkommer i en ny intervjustudie av lantbrukare i Litauen. Stora gårdar använder mer digitala redskap och små och ekologiska gårdar är mer analoga.

Lantbruket står inför en dubbel omställning, menar forskare i en ny vetenskaplig uppsats. Den ena omställningen är den digitala och den andra är den miljömässiga mot mer ekologiska odlingsmetoder. För att studera hur de båda kan förenas intervjuades 573 lantbrukare i Litauen om de använder digitala redskap och ekologiska odlingsmetoder. Exempel på digitala redskap kan vara IT-system på gården, precisionsodling och sensorer. Exempel på ekologiska metoder kan vara att bli mer cirkulär på gården med mer återvinning, åtgärder för att öka den biologiska mångfalden eller att odla certifierat ekologiskt.
De inkomna svaren, som här förklaras av Markus Hoffmann på Greppa Näringen,  delades in i de fyra lantbrukargrupperna: spannmålsodlare, odlare av grönsaker, odlare av frukt och bär och gårdar med djurhållning. De fyra grupperna delas sedan in i små (mindre än 5 hektar), medel (5-50 hektar) och stora gårdar (mer än 50 hektar).

Stora gårdar mest digitala
Digitala hjälpmedel användes i högre utsträckning av stora spannmålsgårdar där exempelvis mer än hälften av dem använde metoder för precisionsodling. Resultatet var inte oväntat för forskarna och förklarades bland annat med högre teknisk mognad hos dessa lantbrukare. Odlare av grönsaker och frukt och bär använde digitala redskap i mycket mindre utsträckning medan lantbrukare med djur använde det i högre grad. Inte minst för att dela data med andra och för att följa djurvälfärd. För ett specifikt digitalt redskap hade frukt och bärodlare störst användning av de fyra grupperna och det var handelsplattformar för sina produkter.

Vad tyckte de?
Lantbrukare ombads svara på vad de tyckte om införandet av digitala eller ekologiska metoder ur alla tre hållbarhetsaspekterna: social, miljömässig och ekonomisk. Svarsalternativen var på en femgradig skala från mycket positivt till mycket negativt. Frågan ställdes för tio olika områden och mest positivt var det för ”Har ökat införandet av cirkulära metoder på gården” med svaret 4,66. Minst positivt var det för ”Har skapat nya anställningsmöjligheter” med 1,16.

Är det lönsamt?
Gårdsstorlek visade sig vara en viktig faktor för inköp och användande av digitala verktyg där stora gårdar hade mycket större ekonomisk nytta av att göra det. Men den vetenskapliga uppsatsen visar att lönsamheten per hektar av att börja använda digitala verktyg kan vara lika stor på små som stora gårdar. Men eftersom små gårdar har färre hektar blir nyttan lägre i absoluta tal och kan inte alltid motivera investeringen och därför det behövs stöd i olika former, skriver forskarna.
Forskarna tycker att det verkar som att lantbrukare antingen prioriterar digitala investeringar eller ekologiska odlingsmetoder, men inte att göra båda. Det kan vara så att dagens erbjudande om digitala lösningar har utformats med stora konventionella gårdar i åtanke. En annan tänkbar förklaring kan vara att en del ekologiska lantbrukare menar att digitalisering för tankarna till industriellt storjordbruk och därför inte är förenliga med principer för ekologisk odling.

Resultaten i ett svenskt sammanhang
I studien definierades gårdar över 50 hektar som stora och ur ett svenskt perspektiv skulle de inte beskrivas som stora. Det finns ungefär lika mycket åkermark i Litauen som i Sverige men den genomsnittliga arealen åkermark per gård är 22 hektar i Litauen och 48 hektar i Sverige. I Sverige finns ett kunskapsnav om lantbrukets digitalisering. På sikt kan det få betydelse för digitaliseringstakten på många gårdar.