Jordbruksmark är en grundförutsättning för att kunna producera livsmedel. Samtidigt försvinner varje år jordbruksmark till följd av exploatering. För att säkra Sveriges förmåga att producera mat såväl i fredstid som vid kris eller krig anser Jordbruksverket att det är nödvändigt att stärka skyddet för jordbruksmark.

Jordbruksverket fick i september 2024 i uppdrag av regeringen att analysera om skyddet för jordbruksmark behöver stärkas. Myndigheten fick även i uppdrag att lämna förslag på hur skyddet i så fall kan stärkas.
– Vår inställning är tydlig: skyddet för jordbruksmark måste öka. Att Sverige har tillräckligt mycket jordbruksmark är en nödvändig förutsättning för Sveriges förmåga att producera mat – även i händelse av kris eller krig. Tillgång till odlingsbar mark är en av flera förutsättningar för att upprätthålla livsmedelsproduktionen, och Jordbruksverket arbetar tillsammans med näringen och andra myndigheter för att öka robustheten för vår primärproduktion, säger Christina Nordin, generaldirektör på Jordbruksverket.

Lagändring lämpligaste åtgärden
I genomsnitt exploateras 600 hektar jordbruksmark per år för exempelvis bostäder, vägar och företagslokaler. Exploatering är en irreversibel process – jordbruksmarken försvinner för alltid. Jordbruksverket lämnar nu förslag på åtgärder som syftar till att minska risken för att jordbruksmark exploateras för andra ändamål.
– Vi bedömer att det lämpligaste är att skärpa miljöbalkens bestämmelser om jordbruksmark. Det skulle innebära att handläggande myndigheter behöver tillämpa bestämmelserna på ett mer restriktivt sätt än i nuläget, säger Johan Loberg, beredskapshandläggare på Jordbruksverket.

Länsstyrelsen bör få överpröva
Att förändra miljöbalken är en lagstiftningsprocess som kommer att kräva tid. Jordbruksverket föreslår därför också åtgärder som redan i närtid kan stärka skyddet för jordbruksmark.
– Vi föreslår att de färdiga förslag på ändringar i plan- och bygglagen som Miljömålsberedningen presenterade 2014 nu genomförs. Det kommer innebära att länsstyrelserna får rätt att överpröva kommunala planer. Det är inte ensamt ett tillräckligt skydd, men kommer att ha betydelse, säger John Andersson, utredare på Jordbruksverket.
Jordbruksverket föreslår däremot inte att all jordbruksmark ska klassas som riksintresse.
– Efter en samlad bedömning konstaterar vi att det inte är en lämplig åtgärd för att stärka skyddet för jordbruksmark. Det finns omfattande praktiska utmaningar i att planera och peka ut ett stort antal områden. Det skulle dessutom riskera att utmana hela systemet med riksintressen, eftersom det är anpassat för och ursprungligen tänkt för få och unika områden, säger Johan Loberg.

Tydlig definition av solsambruk saknas
I regeringsuppdraget fick Jordbruksverket också till uppgift att analysera möjligheterna att inom den gemensamma jordbrukspolitiken stödja solceller på jordbruksmark. Jordbruksverket har sett över möjligheterna att kombinera livsmedels- och elproduktion på jordbruksmark, så kallade solsambruk. Myndigheten är i grunden positiv till idén.
– Samtidigt har vi som myndighet ansvar för att säkra att de praktiska förutsättningarna finns på plats, innan ett nytt stöd kan införas. Regelverk, och en tydlig definition av solsambruk är exempel på vad som först måste utformas. Därför bedömer vi att det är realistisk att se över möjligheterna tidigast inför reformperiod som startar 2028, säger John Andersson.