Vid jordbruksministermötet i Luxembourg den 27 april kritiserades EU-kommissionens förslag om att kraftigt styra om inkomststöden i den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) efter år 2027. Förslagen om obligatorisk nedtrappning och takbelopp för gårdsstöd, fick motstånd från en bred majoritet av jordbruksministrarna, som i stället krävde större nationell flexibilitet. 

En central del av diskussionen gällde förslaget om att gårdsstödet (det arealbaserade inkomststödet, DABIS) gradvis ska minska (nedtrappning) för gårdar över en viss storlek och maximalt uppgå till 100 000 euro per år (takbeloppet). EU-kommissionens ambitioner med CAP-reformen är bland annat att rikta stöden tydligare till ”aktiva lantbrukare” och motverka den nuvarande koncentrationen, där en liten grupp stora mottagare av EU-kommissionen anses få en oproportionerligt stor andel av CAP‑ersättningarna.
Flera medlemsländer, däribland Danmark, Tjeckien, Rumänien, Slovakien och Ungern, varnade för att obligatoriskt takbelopp och nedtrappning riskerar att slå mot konkurrenskraften hos stora, högproduktiva lantbruk och förespråkade i stället att nedtrappning och takbelopp ska vara frivilligt på nationell nivå.

Inget till pensionärer
En annan del i EU-kommissionens förslag till nästa CAP är att på sikt fasa ut vissa CAP-ersättningar till lantbrukare som uppnått pensionsålder. Detta mötte kraftigt motstånd från bland annat Spanien, Portugal, Rumänien, Tjeckien och Slovakien som varnade för att det kan leda till att jordbruksmark överges. Flera medlemsländer, bland annat Grekland, Tjeckien och Slovakien, ifrågasatte också om åtgärden verkligen främjar generationsväxling och underströk i stället behovet av positiva incitament för unga lantbrukare.
Trots tydliga skiljelinjer kring de olika delarna i förslaget fanns en bred samsyn kring de övergripande målen för framtida CAP: att säkra en tryggad livsmedelsförsörjning, upprätthålla ekonomiskt livskraftiga gårdar och underlätta generationsväxling. Det cypriotiska ordförandeskapet i Ministerrådet konstaterade samtidigt att många medlemsländer motsätter sig obligatoriska EU‑regler och i stället vill se större flexibilitet i det nationella genomförandet av politiken.

Försvar av kommissionens förslag
Avslutningsvis försvarade jordbrukskommissionär Christophe Hansen EU-kommissionens förslag och pekade på det ökade budgettrycket inom EU samt behovet av stärkt legitimitet för jordbruksstöden. Samtidigt signalerade han viss öppenhet för att förhandla flera av delarna i förslaget, särskilt när det gäller hur takbelopp och nedtrappning ska utformas i praktiken samt hur lantbrukare som uppnått pensionsålder ska behandlas i regelverket.