Idag fyller Artportalen 25 år. Plattformen, som drivs av SLU Artdatabanken, är Sveriges största öppna system för rapportering av vilda arter. Sedan starten har Artportalen vuxit från ett ideellt initiativ till en ovärderlig samhällsresurs inom naturvård, forskning och miljöövervakning. Med över 100 miljoner fyndrapporter har plattformen blivit ett nav för kunskap om biologisk mångfald i Sverige.

Den 15 juni år 2000 skickades ett mail ut till personer som kunde tänkas vara intresserade av att rapportera in arter till ett system tillgängligt för alla. Det var framför allt fågelintresserade som nappade och under det första halvåret rapporterades ungefär 300 000 fynd.

Idag samlar Artportalen in och tillgängliggör över 100 miljoner observationer av tusentals arter, från blommande kärlväxter och fåglar till knappnålslavar och nakensnäckor. Det är en källa till data som dagligen används av myndigheter, forskare, kommuner, konsulter och ideella naturvårdare.

– Data från Artportalen visar var arter finns, hur de utvecklas över tid och om de försvinner. Det är kunskap som är avgörande för framtidens naturvård, säger Johan Nilsson som grundade Artportalen och var den som skickade ut mailet för 25 år sedan.

– Det är helt otroligt vad Artportalen har utvecklats till. Det är resultatet av tiotusentals människors nyfikenhet, kunskap och vilja att dela med sig, säger Mark Marissink, chef för SLU Artdatabanken.

Ett unikt samarbete mellan allmänhet och professionella
Artportalen bygger på kraften i medborgarforskning. Det är användarnas engagemang som driver systemet framåt, från rapportering och verifiering till analys och vidare spridning. Ingen art, plats eller hotkategori prioriteras – varje rapport bidrar till helheten.

Systemet är inte bara en databas, utan en gemenskap där naturintresserade hjälper varandra att identifiera arter och kvalitetssäkra rapporter.

– Artportalen har utvecklats från ett rapporteringssystem för fågelskådare till ett centralt verktyg för svensk naturvård och samhällsplanering. Men det är fortfarande medborgarnas rapportering som utgör ryggraden, säger Mark Marissink.

Utifrån de data som rapporteras in får vi kunskap om allt från hotade arter till hur klimatförändringar påverkar naturen vilket är ett viktigt underlag vid till exempel rapportering till EU enligt art- och habitatdirektivet.

Artportalens data används inom en rad områden:

– Miljöbedömningar och samhällsplanering: fynddata används vid planering av vägar, byggnation och annan markanvändning för att undvika påverkan på känsliga arter och miljöer.
– Skydd av arter och naturtyper: rapporter utgör underlag för beslut om naturreservat och artskydd.
– Forskning och miljöövervakning: forskare analyserar förändringar i biologisk mångfald kopplat till klimat, markanvändning och invasiva arter.
– Tidiga varningssignaler: nya fynd kan snabbt indikera spridning av invasiva arter eller sjukdomar.
– Mark- och miljööverdomstolen: Artportalen utgör en viktig referens vid domslutsärenden.

– Artportalen är idag en av de viktigaste kunskapskällorna för svensk naturvård. Jag har sagt det förr, och det gäller än: ”Det som inte finns i Artportalen finns inte.” Det är därför så viktigt att fynd blir rapporterade, säger Thomas Strid, naturvårdsbiolog på Naturcentrum.