Igår hölls Slätte Ekodag på Slätte gård utanför Töreboda i Västergötland. Dagen varvades med föreläsningar i tält och visning av demonstrationsodlingar och maskiner. Olle Ryegård, en av fyra arrangörer, slog ett hårt slag för mellangrödor och understödjande grödor i inledningen inför dagens första talare.

– Bevuxna dagar är viktigt för att bygga bördighet. En mellangröda som växer mer än sex veckor kan kanske innebära att man kan kapa ett år i växtföljden, sa han.

Olle underströk vikten av att gärna ha många olika arter i fröblandningen för att öka bördighetsskicket – helst fler än åtta.

Danske Søren Ilsø, FRDK, tog plats på scenen efter lunch och han ville sätta siffror på mellangrödorna. Han har under förra hösten skördat biomassan i provrutor om en kvadratmeter där det vuxit oljerättika och vicker.

– Resultaten är fantastiska och vad vi samtidigt såg är att en liten planta ovan jord ofta är större under jord  i jämförelse med en planta med stor biomassa, berättade Søren.

Analysen visade på följande ämnen i kg/ha: 119 kväve, 25 fosfor, 155 kalium, 107 kalcium, 11 magnesium, 11 svavel, 0,39 järn, 0,22 mangan, 0,19 zink, 0,05 koppar och 0,08 bor. TS-skörden var 3 820 kg/ha och i denna låg hela 1 795 kg kol. Mängden koldioxid som tagits upp från luften beräknas till över 6 500 kg per hektar.

– Följande siffror är utan att vi räknar med vad som finns i rotsystemet.  Och var inte oroliga för de stora mängder växtrester som blir, maskarna går faktiskt upp till jordytan och drar dem med sig ner i profilen, fortsatte Søren.

Den danske talaren fortsatte sitt framförande med siffror från Danmark, där försök visar att jordar som odlas kontinuerligt med mellangrödor har en naturligt bättre grundskörd. I vårkorn gick faktiskt inte konstgödselledet om kombinationen oljerättika, vicker och 40 kg extra kväve förrän vid 160 kg N.

Problemet med oljerättikan är att den konkurrerar med rapsodlingen. Alternativ kan vara Honungsört eller Bovete, som har fosforstimulerande effekt via symbios med mykorrhiza-svampar respektive försurande processer i rötterna.

Søren avslutade med att uppmana rapsodlare till att samså raps och klöver, då skördeökningar på 300-500 kg inte är ovanliga.

Norrmannen Kristian Ormset, Vital Analyse, uppmanade att man skulle undersöka utvecklingsmöjligheterna för plantans rötter. I stället för en dyr penetrometer rådde han att man lika väl kunde ta en gardinlina. Hans erfarenhet var att den inte böjde sig förrän det gröna området på penetrometern passerades.

För att kolla om jorden hade god struktur hade han ett lika billigt tips – falltestet. Rulla ut en vaxduk på marken. Ta ett spadtag på fulldjup och släpp från höfthöjd. Smular det sig fint eller blir det bara en rejäl duns?