Målet för Sveriges livsmedelsstrategi är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala produktionen ökar samtidigt som de nationella miljömålen nås. 2023 gjorde Jordbruksverket en kartläggning över regler och villkor som hindrar oss från att nå livsmedelsstrategins mål. I en skrivelse till regeringen föreslår vi nu ett antal åtgärder.

Genom regelförenklingar och åtgärder som minskar administrationen kan våra producenter fokusera på sin huvudsakliga verksamhet. Det ger oss bättre förutsättningar att öka den svenska matproduktionen och stärker konkurrenskraften.

Mängder av krav
Lantbrukare berörs av många regelverk, inom många områden och från många myndigheter. LRF uppskattar antalet krav till fler än 800 i en analys.

Långt ifrån alla krav kommer från myndigheter, en hel del är tilläggskrav som butiker och köpare ställer för att köpa produkterna. Många av reglerna fyller en viktig funktion såsom miljöskydd, livsmedelssäkerhet och smittskydd, men vi måste göra vad vi kan för att minska den upplevda regelbördan. Den splittrade regelbördan leder också till att många olika aktörer, myndigheter som privata, kontrollerar samma eller liknande saker.

Regelsafari på gårdsnivå
Jordbruksverket har tillsammans med LRF, Livsmedelsverket, Tillväxtverket och länsstyrelsen arrangerat så kallade regelsafaris på gårdsnivå. Syftet har varit att gemensamt prata om den regel- och kontrollbörda som lantbrukarna behöver förhålla sig till, konsekvenserna av den och hur vi kan samverka för att få till förbättringar.

Tänka i nya banor
Både en faktisk och en upplevd minskning av administrationen kan bidra till att öka matproduktionen och förbättra konkurrenskraften.

– Vi behöver tänka i nya banor och det krävs även en tydlig styrning från regeringen för att komma framåt i dessa frågor, säger Susanna Axelsson som samordnar förenklingsarbetet på Jordbruksverket.

Nya digitala hjälpmedel kan vara en del i lösningen, likaså ökade möjligheter att dela data mellan olika kontrollinstanser. I dagsläget finns det juridiska hinder för detta som myndigheterna inte råder över. Det behövs även finansiering för en digital infrastruktur och en gemensam prioritering över myndighetsgränserna.