Kategori: Växtodling

No Thumbnail

Mer vårsådd

Med ett allt högre pris på soja ökar intresset för att odla proteingrödor som ärtor och åkerbönor. Men den som ska hoppa på dessa odlingar måste lägga in en viss riskpremie i kalkylen. Det är inte lika säkert som att odla höstspannmål. Intresst för vårgrödor, ...

Klimatförändringar påverkar växtodlingen

Framtida klimatförändringar kan få stor betydelse för växtodlingen både vad gäller avkastning och sjukdomsangrepp. Bedömare tror att klimatet kommer att bli varmare framöver. Hur mycket varmare och hur snabbt det kommer att gå är däremot svårare att uttala sig om. Det man däremot vet om ...

No Thumbnail

Dyr spannmål – utrymme för foderbetor

Med höga spannmålspriser får foderbetorna ett uppsving. Mjölkproducenter kan tjäna stora pengar genom att skifta en del av spannmålsarealen till foderbetor. Räknat per ko och år kan vinsten vara upp emot 800 kronor om man odlar foderbetor i stället för spannmål.

No Thumbnail

Läsarna tror på en svagare krona

NilehnTekniks läsare tror på en svagare svensk krona och har därmed inte för avsigt att valutasäkra årets EU-stöd just nu. På frågan om man hade valutasäkrat det EU-stöd som betalas ut i slutet av år 2011 och där växelkursen fastställs i september i år svarade ...

No Thumbnail

Vad driver priset på lantbruksprodukter?

Det senaste halvåret har vi sett en markant prisuppgång på spannmål och andra lantbruksprodukter. Många experter spekulerer i vad det beror på. Prisuppgången följer ibland skörderesultatet och lagersituationen men en del experter hävdar att tillgången på exempelvis vete ändå är så stor att detta knappast ...

Ny modell för bladmögelbekämpning

I stället för att spruta efter almanackan, vilket kan bli över tio körningar med växtskyddssprutan med bladmögelpreparat i potaitsen per år, provar nu danska forskare en ny modell för att skydda potatisen mot bladmögel. Genom att köra med en behovsanpassad behandling med Revus och Ranman ...

No Thumbnail

Prisnivån bättre nu än i skörd

Just nu erbjuder Lantmännen följande priser vid leverans i skörden 2011. Stärkelsevete 1:64 kronor per kg, kvarnvete 1:73 kronor per kg, råg 1:55 kronor per kg, maltkorn 1:69 kronor per kg och grynhavre 1:53 kronor per kg. För den som har lagervara är prisnivån betydligt ...

No Thumbnail

Kall vinter ger brist på halm

Just nu exporterar en del danska lantbrukare halm till lantbrukare i Tyskland och Nederländerna. Det är den kalla vintern, som dessutom började tidigt i fjol, som medfört att halmförbrukningen ökat. Danska lantbrukare kan även gära bra affärer på hemmaplan efterosm värmeverken köper mer halm än ...

Ökade priser på åkermark

Förra året steg priset på landets åkermark i snitt med 16 procent. Runt Mälardalen och stora delar av södra Sveriges kustland, där åkermarken används främst för mjölk- och växtodling, är prisuppgången högst med 19 procent. – Uppgången är högre än vad vi förväntat oss. De ...

No Thumbnail

Ny chef för lantbruksforskning

Karin Dahlström blir ny verksamhetschef för Stiftelsen Lantbruksforskning. Hon har en bakgrund som civilekonom och arbetar idag som högskolelektor i turismvetenskap på Södertörns högskola. – Mitt område är företagande av idag. Jag har alltid verkat i gränslandet mellan näring och forskning. De gröna näringarna är ...

Majsen får inte sås för djupt

Fröets storlek betämmer sådjupet, det lärde vi oss redan på lantbruksskolan. Men ibland kan även ett stort frö hamna för djupt. Den danska lantbrukaren Flemmin g Jørgensen har testat att så majs på flera olika djup och konstaterar att sju centimeter är för djupt. – ...

No Thumbnail

Majsen stöttar vetepriset

Minskande lager av majs ger skjuts uppåt för veten. I onsdags kom WASDE-rapporten för februari från USDA och den visade på att det inte är utrymme till stora produktionsbortfall under 2011 förrän det blir brist på jordbruksprodukter. Bland annat kan man läsa att de amerikanska ...

No Thumbnail

Starkt år för Svenska Foder

År 2010 blev ett bra år för Svenska Foder. Bolaget redovisar en vinst på 76 miljoner kronor före skatt, att jämfras med 62 miljoner kronor 2009. Omsättningen ökade med drygt 17 procent till 3,4 miljarder kronor. Trots det fina resultatet och omsättningsökningen säger Svenska Foders ...

Delade meningar om N-sensorn

N-sensorn ger en skördeökning på i snitt 3,1 procent, då man tillför samma mängd kväve totalt över fältet. Det visar en sammanställning från över 180 försök på olika platser i Europa. Informationen kommer från Knud Nissen som arbetar med precisionsodling på Lantmännen. Han är kritisk ...

No Thumbnail

Mer att hämta

I måndags skrev vi att toppen är nådd efter att danska banker rekommenderat lantbruakre att teckna fast pris på spannmålen. Läs det här. Nu kommer nya rapporter som kan få priserna på flera jordbruksprodukter att stiga ytterligare. Efterfrågan på vete ökar nu markant efter det ...

Lär dig prissäkring i lantbruket

Torsten Thuresson, ekonomirådgivare vid Hushållningssällskpaet i Kristianstad, arrangerar en endagskurs i prissäkring inom allt vad en lantbrukare behöver säkra. Det är en grundkurs inom begreppet futures. På kursen går Torsten Thuresson noga igenom hur man kan prissäkra sin produktion med futurekontrakt och går igenom ett ...

No Thumbnail

Fokusera på protein i vallen

Med en stor andel klöver i vallblandningen kan man öka vinsten rejält, det menar Ole Grønbæk på danksa DLF-Trifolium. Han berättar att genom att skörda 12 ton ts per hektar med 16 preocent råprotein i stället för 12 får man 500 kg mer råprotein per ...

No Thumbnail

Vidareutveckling av N-sensorn

Danska forskare har gjort en vidareutveckling av N-sensorn. Den nya utrustningen mäter inte enbart grödans klorofyllinehåll utan registrerar även plantantalet och plantornas storlek. För att klara de två senare mätningarna arbetar sensorn även med lasermätning. Den nya utrustningen heter MobilLas och ska enligt uppgift optimera ...

Kärnmajs kan hålla foderpriset nere

Danska rådgivare framhåller kärnmajs som ett alternativ till att hålla nere foderkostnadenra. Nu när spannmålspriset är på en hög nivå krävs det eftertanke vad gäller växtodlingen på gården. Det gäller att priducera så mycket foder som möjligt på de egna arealerna och då är majs ...