ANNONS

Klimatkrisen kan skapa fred på jorden

Ju större områden som blir omöjliga att leva och bo på och ju mindre mängd åkermark som finns för att producera livsmedel, ju större blir trycket på att människor faktiskt kommer överens och löser problem. Det ser i dag ut som att det krävs något extraordinärt för att mänskligheten ska lägga mindre viktiga saker till sidan för att fokusera kraften på att minska den globala uppvärmningen.

Vid en pandemi finns det hur stora resurser som helst. Riksbanker runt om i värden trycker, utan att fundera så mycket, ytterligare 40 procent  pengar. Hur det slår vet vi i dag, inflation och räntehöjningar, men det var inget som diskuterades år 2020  när sedelpressarna gick varma.
Vid ett krig finns det också i det närmaste oändliga resurser, både för att anfalla och naturligtvis för att försvara sig.
Men vid en klimatkris ska helst räkenskaperna gå ihop. Kostnaderna bör leda till intäkter som är minst lika stora!!

De värmerekord som slås i år behöver inte förklaras med klimatkrisen. Det kan vara många andra faktorer som vulkanutbrott till havs och väderfenomen som El Nino och troligtvis kombinationer av allt.
Det kan mycket väl bli kallare år 2024, och år 2025 som exempel.
Men att temperaturen nu närmar sig målet, maximalt plus 1,5 grader jämfört med slutet av 1800-talet, och troligtvis passerar den nivån, är de flesta forskare överens om i dag.
Därmed bör man ta saken på allvar!
Man kan då tycka det är märkligt att diktatorer runt om i världen ser det som viktigare att inneha ett visst landområde, diskutera hur de kan hjälpa varandra med energi och vapen, i stället för att fundera på hur de kan minska koldioxidutsläppen.
Men det har ju alltid funnits diktatorer som är ganska korkade!

Men ur en riktig kris kommer ofta något som är bättre jämfört med hur det var innan.
Troligtvis gäller detta även klimatkrisen.
Frågan nu är bara hur allvarligt och besvärligt det måste bli innan vi vänder på skutan, samarbetar i hela världen och går mot bättre tider?
För tekniken finns och jag personligen tror inte vi kör in i en återvändsgränd. Det kommer alltid att finnas möjligheten till en U-sväng. Människan kommer, precis som när vi i dag ökar halten av koldioxid i atmosfären, kunna minska den. Vi kommer kunna bevattna och odla upp områden som blivit till öken och vi kan återskapa regnskog samt städa våra hav.
Det är bara att betala, precis som när det är pandemi och krig!

För svenska lantbrukare är antagligen klimatkrisen i dagsläget enbart trumf på hand. Med varmare klimat och mer nederbördsrikt väder kan det leda till två skördar per år i Sverige och med en flyktingström från medelhavsområdet till Norden innebär det fler som ska köpa mat i vår region.
Priset på åkermark lär falla i Italien och stiga i Sverige för att ta ett exempel.

Det kommer att bli vinnare och förlorare när klimatet förändras och det kommer bli viktigt för alla företag att utnyttja och anpassa verksamheten efter det.

Relaterade artiklar

5 kommentarer om “Klimatkrisen kan skapa fred på jorden”

  1. Lotta Rosen

    Den här artikeln utgår från att människan har en framtid på jorden. Lite osäkert tror jag. Vi har inte alls koll på diverse tipping points som kan ställa till det. Rejäla utmaningar att vända utvecklingen. Samarbete kanske ligger i människans utvecklingslinje men det verkar inte finnas runt hörnet. Pessimist tyvärr.

    1. Anders Niléhn

      Att lösningen inte finns runt hörnet håller jag helt med dig om Lotta.

  2. Anonym

    Minskade resurser brukar knappast ge fredligare förhållanden mellan folk. Krig och krigsherrar är sällan rationella i sin samhällssyn. Nu har vi Putin och stora delar av arabvärlden som hellre låter folket svälta än bygga “goda samhällen”. Det är lätt att bli pessimist.

    1. Hallgeir Toften

      En global regering skulle kunna ställa allt till rätta.
      Men det står inte i mänsklighetens makt.
      Girighet, makt och nationalism är dominerande faktorer i hela världen.

      Det finns en anledning till att den största människan som har levat på jorden lärde oss att be om att Guds Rike (en Global regering) ska komma. Matteus 6:10, Daniel 2:44

      Synpunkter?
      degodanyheterna@gmail.com
      😊

  3. Biologen

    Alltid smartare ha ko på bete än att odla spannmål nämnligen, ja om man är normalbegåvad. Gräsbete ger upp till 750 kg nötkött per hektar, med en del vinteerensilage. Storindustriodling med konstgödning, bekämpningsmedel etc etc ger upp 10 000 kg vete per hektar. Det blir 150 kg animaliskt protein mot 850/5=170 kg vegetabiliskt (biotillgänglighet 1/5). Gräsbetet är rena hälsokuren för miljö och hälsa, medan veteodlingen är rena katastrofen. Betet kan även ge en del mjölk, samt läder. Och betesmarken är naturskön. Vilken matproduktion är vettigast av dessa? Finns inget kommersiellt odlat som innehåller bråkdelar av vitaminerna och mineraler VS just animalier från uteslutande fodring gräs, klöver och ört fast det vet ett barn.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.