Kommuner saknar idag incitament att bevara jordbruksmark i den grad som är önskvärd för landet, enligt en ny studie. För att ge kommuner förutsättningar att ta hänsyn till framtida livsmedelsförsörjning vid beslut om exploatering, krävs enligt författarna ekonomiska styrmedel som komplement till dagens lagstiftning, och ett statligt beslut om hur mycket jordbruksmark som behöver bevaras.

Bakom studien står SLU-forskarna Mark Brady och Nils Malmström vid Agrifood Economics Centre, som är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

I Sverige exploateras varje år högproduktiv åkermark till förmån för bebyggelse. Trots att exploateringstakten i dagsläget är relativt låg, kan exploateringen få konsekvenser för livsmedelsförsörjningen i Sverige i framtiden. Det beror på att exploatering för bebyggelse gör det omöjligt eller väldigt kostsamt att återställa marken till bördig åkermark. Således går markens potential att producera livsmedel i framtiden förlorad.

Forskarna vid ”Agrifood” har undersökt om dagens styrmedel för bevarande av jordbruksmark är fullgoda för att hindra att marken exploateras i för hög takt.

– Åkermarken är nödvändig för att trygga den framtida livsmedelsförsörjningen, men detta värde återspeglas inte fullt ut i marknadspriset för jordbruksmark. Det kan leda till att exploatering sker i större utsträckning än vad som vore önskvärt för Sverige, säger Mark Brady.

Idag är det kommuner som har beslutanderätt över när jordbruksmark får exploateras. I miljöbalken finns det lagtext som reglerar under vilka omständigheter kommuner får godkänna att jordbruksmark får exploateras. Lagstiftningen öppnar dock upp för kommuner att ganska enkelt göra egna tolkningar som motiverar exploatering av åkermark. Ett problem är att det är kommunerna som kan dra nytta av denna exploatering, medan kostnaden av att den framtida livsmedelstryggheten minskar bärs av hela det svenska samhället.

Författarna menar dock att problemet inte är att kommunerna har beslutanderätt över planprocesserna i sig. Problemet är att kommunerna saknar tillräckliga incitament att beakta jordbruksmarkens fulla värde för den framtida livsmedelsförsörjningen, vid exploatering.

– För att kommuner ska kunna ta beslut som tar hänsyn till hela det svenska samhället skulle dagens lagstiftning behöva kompletteras med ett styrmedel som införlivar jordbruksmarkens fulla värde i beslutsprocesserna. Det skulle exempelvis kunna utgöras av en skatt på exploatering eller krav på ekologisk kompensation, säger Nils Malmström.

Till en början behöver Sverige dock fastställa ett mål för skydd av jordbruksmark, enligt forskarna. I dagsläget saknar Sverige ett sådant mål.

Detta är även något man diskuterar på AgriFood.
– Vi diskuterar om det byggs för mycket på jordbruksmark och om livsmedelsförsörjning påverkas, skriver Cecilia Hammarlund på AgriFood.
Läs mer om det genom att klicka här.