ANNONS

Konsumenter förknippar inte näring med hållbar livsmedelskonsumtion

I en ny internationell konsumentundersökning som genomförts på uppdrag av Arla nämner två tredjedelar (66 procent) inte livsmedels näringsinnehåll som en del av en hållbar livsmedelskonsumtion. Om konsumenterna blir ”näringsblinda” finns det en risk att det får konsekvenser för folkhälsan, enligt brittisk nutritionsexpert.

I undersökningen som genomfördes bland 8 212 konsumenter i Sverige, Danmark, Storbritannien och Tyskland svarar en majoritet av konsumenterna att de, när det är möjligt, försöker göra hållbara val när de konsumerar livsmedel. Det vanligaste är att man fokuserar på klimatpåverkan, biologisk mångfald, förpackningar och djuromsorg. Näringsinnehållet är något som konsumenterna tänker på i mycket lägre utsträckning. Bara en tredjedel (34 procent) av konsumenterna uppger att de förknippar näringsvärde med en hållbar diet.

Enligt FNs livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, utgörs en hållbar diet av flera viktiga delar som inkluderar miljöpåverkan, men också näringsinnehållet. Den brittiska professorn Judy Buttriss, som är expert inom folkhälsa och nutrition, oroar sig för att vi får en näringsblindhet och kommenterar Arlas undersökning.

”Det är jättebra att det finns ett växande intresse för hur vår livsmedelskonsumtion påverkar klimatet och naturen, men den här undersökningen visar att många tenderar att missa andra delar av vad som utgör en hållbar kost, speciellt näringsinnehållet, vilket är det fundamentala syftet med livsmedel och avgörande för vår långsiktiga fysiska och mentala hälsa. Den här typen av näringsblindhet kan få konsekvenser för folkhälsan. Det är oerhört viktigt att vi lyfter fram näringsaspekten i diskussionen om hållbar livsmedelskonsumtion”, säger Judy Buttriss.
Den dolda hungern är ett förbisett hälsoproblem

Övernäring är det absolut största näringsrelaterade hälsoproblemet i Europa. Mer än hälften av Europas befolkning är överviktig och var sjätte europé lider av fetma. Men det finns också ett dolt problem som ofta förekommer i kombination med övervikt och fetma, nämligen brist på mineraler och vitaminer på grund av ett för lågt intag av mikronäringsämnen. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) lider mer än två miljarder människor globalt av dold hunger och 20 procent av dessa finns i Europa.

”Människor som har för lågt intag av mikronäringsämnen riskerar att inte märka det. Du kan fortfarande få den energi du behöver från makronäringsämnen som kolhydrater och fett utan att få i dig viktiga näringsämne som järn, zink, kalcium, jod och vitaminer. Det är varför kronisk brist på näringsämnen också brukar kallas dold hunger”, förklarar Lea Brader, nutritionsforskare på Arla.
Varje dag behöver kroppen 22 näringsämnen, varav mjölk och mejeriprodukter innehåller flera av dessa. Samtidigt är klimatavtrycket från ett glas Arlamjölk idag omkring hälften av världsgenomsnittet.

”Det är viktigt att vi börjar titta på livsmedel med ett helhetsperspektiv, där både näring, hälsa, kostnad, kulturell acceptans, tillgänglighet och miljöpåverkan tas i beaktning för att avgöra hur hållbart ett livsmedel är. Tittar vi på mjölk till exempel är det ett livsmedel som uppfyller flera av dessa faktorer”, fortsätter Lea Brader.
Kostråd kan bidra till en hållbar livsmedelskonsumtion

Arlas undersökning visar att nästan hälften (49 procent) av konsumenterna i de fyra länderna känner sig förvirrande kring hur de ska göra hållbara kostval, men många (52 procent) uppger också att de vill ha mer information för att kunna göra mer hållbara kostval.

”När det finns massor av information som är mer eller mindre vetenskapligt förankrad kan det vara svårt att veta vad man ska välja för att äta både hälsosamt och hållbart. De nationella kostråden som finns i varje land är en bra utgångspunkt”, säger Lea Brader.
Officiella kostråd ger vägledning kring hälsosamma matvanor. I allt fler länder tar kostråden också hänsyn till aspekter som hur vi kan minska klimatpåverkan och matsvinn. Enligt undersökningen uppger 69 procent av konsumenterna att de förstår kostråden.

”Det är ganska enkelt. Vi ska äta mer grönsaker, frukt, baljväxter och fullkorn och komplettera det med mejeriprodukter, ägg, fisk och lite kött. Om alla följde kostråden skulle det leda till en mer hållbar livsmedelskonsumtion”, avslutar Lea Brader.
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av YouGov med 8 212 konsumenter i Sverige, Danmark, Storbritannien och Tyskland mellan den 20 – 24 september 2021

Resultaten i korthet:

66 procent uppger inte att näringsinnehållet är en viktig aspekt när de tänker på en hållbar livsmedelskonsumtion.
En majoritet associerar miljövänlighet (58 procent) och närproducerad (52 procent) som faktorer som utgör en hållbar diet.
63 procent uppger att de försöker göra hållbara val så ofta de kan när de handlar mat.
49 procent uppger att de känner sig förvirrade kring hur de ska göra för att äta hållbart.
52 procent vill ha mer information om hur de kan göra hållbara kostval.
FAO’s definition av hållbara dieter:

“Hållbara dieter är dieter med låg miljöpåverkan som bidrar till livsmedels- och näringssäkerhet och till ett hälsosamt liv för nuvarande och framtida generationer. Hållbara dieter är skyddande och respekterar biologisk mångfald och ekosystem, kulturellt acceptabla, tillgängliga, ekonomiskt rättvisa och prisvärda; näringsmässigt adekvata, säkra och hälsosamma; samtidigt som man optimerar naturliga och mänskliga resurser.”

Relaterade artiklar

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng