För fjärde kvartalet i rad drabbas svenska livsmedelsproducenter av kraftigt ökade kostnader på bland annat råvaror, förpackningsmaterial, transporter och energi. Samtidigt råder det brist på en lång rad nödvändiga insatsvaror, och företagens prognoser för det kommande halvåret är mörka.

I vanliga fall skulle Livsmedelsföretagen rapportera om medlemsföretagens kostnadsläge i det ordinarie Konjunkturbrevet för Q4 2021 som släpps i mars. Men på grund av det extraordinära läget släpper branschorganisationen redan nu en extrainsatt kostnadsrapport, baserad på en medlemsenkät. Kombinationen av extrema kostnadsökningar och stora brister på viktiga insatsvaror är något som den svenska livsmedelsindustrin inte har upplevt i modern tid.

Indexvärdet för de svenska livsmedelsproducenternas kostnader under Q4 landar på 99 – den högsta nivån som Livsmedelsföretagen har uppmätt och bara en enhet från maxvärdet på 100 (där 50 är oförändrat). Nästintill samtliga av Livsmedelsföretagens medlemsföretag rapporterade därmed om mycket stora kostnadsökningar för sina inköp av råvaror.

– Under mina tolv år som chefekonom för Livsmedelsföretagen har jag aldrig sett något liknande, och jag vet faktiskt inte hur långt tillbaka man skulle behöva gå för att hitta något som ens kommer i närheten. Det som tidigare var en perfekt storm har nu utvecklats till en perfekt superstorm. Jag är full av beundran inför hur de svenska producenterna har lyckats hantera kostnadsökningarna, men nu tror jag att många börjar närma sig en brytpunkt, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Råvarukostnaderna representerar i snitt cirka 45–50 procent av företagens omsättning och är den enskilt viktigaste kostnadsposten. Andra viktiga kostnadsposter förenat med livsmedelsproduktion är förpackningsmaterial, el och transporter. Samtliga dessa poster ökade också explosionsartat i pris under Q4 med ett indexvärde på 99. Cirka 80 procent av de svenska livsmedelsföretagens totala produktionskostnader ökade därmed kraftigt under Q4.

”Priserna kommer onekligen att höjas”
En av många producenter som drabbats av de här breda kostnadsökningarna och utbudsbristen är det ekologiska matföretaget Saltå Kvarn i Järna. Enligt Jonas Regnér, vd för Saltå Kvarn, har kostnadsökningarna och leveransstörningarna ställt till med stora problem både för förädlingsledet och för odlarna inom primärproduktionen.

– Kostnadsökningarna har pågått i ett år nu, och det handlar om allt från transporter och råvaror till energi och förpackningsmaterial. Vi har dessutom under hela 2021 haft stora leveransstörningar, vilket i sin tur också driver ytterligare ökade kostnader samt tyvärr också påverkar vår försäljning och servicegrad mot våra kunder, säger Jonas Regnér.

För Saltå Kvarn och tusentals andra svenska livsmedelsproducenter är det en stor utmaning att hantera de kraftigt ökade kostnaderna.

– Det är en svår situation för alla parter där vi som producent under en längre period tagit en betydande del av kostnadsökningarna på egen hand i stället för att föra dem vidare till konsumentledet. Vi gör allt vi kan för att inte bidra till ökade konsumentpriser men det finns en gräns för hur mycket vi som företag kan svälja. Konsekvensen av att vi tar detta från vår egen lönsamhet blir att vi inte skapar de nödvändiga investeringsmedel som krävs för att utveckla verksamheten och att betalningsutrymmet gentemot våra leverantörer och odlare minskar, säger Jonas Regnér.

Jonas Regnér tror att livsmedelsbranschen nu står inför en permanentad kostnadsökningsnivå som det kommer ta flera år att komma ur. Att producenternas stora kostnadsökningar kommer leda till höjda livsmedelspriser är de allra flesta bedömare överens om, något som även Regnér håller med om.

– Priserna kommer onekligen att höjas. Och det gäller väldigt mycket mer än livsmedel. Till exempel var IKEA tidigt ute och varnade för prisökningar om nio procent. När ett sådant bolag går ut och pratar prishöjningar är det allvar, säger Jonas Regnér.

Fortsatt globalt transport- och kostnadskaos
De svenska livsmedelsproducenternas förhoppningar om att de globala flaskhalsarna skulle lossna under andra halvåret 2021 förverkligades inte. När pandemin slog till våren 2020 stängdes den globala produktionen och handeln ner mer eller mindre på en gång, bara för att rivstarta igen ett halvår senare med en enorm, simultan ökning av den globala efterfrågan på varor och livsmedel. Resultatet blev det globala transport- och kostnadskaos som industrin nu känner den fulla effekten av. Prognosen för när de globala produktions- och transportknutarna kan lösas upp är högst osäker. De flesta bedömare tror inte att det kommer att ske förrän under det andra halvåret.

Prognos: Ingen lättnad i närtid
Företagens prognos för Q1 2022, vad gäller kostnadsutvecklingen för samtliga ovan nämnda komponenter, går i samma riktning som under Q4. Detta trots att jämförelsen sker mot ett Q1 2021 med redan då snabbt stigande kostnader.

Spotpriserna så här långt in på det nya året för viktiga livsmedelsråvaror ger stöd åt företagens prognos. Sojabönor är upp med 20 procent (årstakt), majs med 40 procent, vete 45 procent och palmolja med 50 procent. Sedan början av november har en snabbt försvagad svensk krona bidragit till att spä på kostnadsutvecklingen ur ett svenskt perspektiv. USD, som är råvaruvalutan nummer ett, har blivit 10 procent dyrare under perioden från första november.

En delbransch som drabbats hårt av ökade råvarukostnader är ölbryggerierna. Sedan de kanadensiska skördarna av kornmalt torkade bort förra året har priset ökat med uppemot 50 procent, rapporterar Sveriges Radio. Samtidigt drabbas bryggerierna av samma kostnadsökningar som övriga livsmedelsproducenter på el, transporter och förpackningar.

– Priserna har gått upp på flera varor, till exempel aluminium som är en del av burkarna. Där har priserna gått upp enormt mycket. Givet de nivåer vi ser nu är det kostnader som branschen kommer att behöva ta ut på konsumenten, säger Mårten Lyth, kommunikationsdirektör på Spendrups, till Sveriges Radio.

Långtgående konsekvenser för svensk livsmedelsproduktion
Utöver kraftigt ökade kostnader för råvaror, transporter och förpackningsmaterial har livsmedelsproducenter i främst södra och mellersta Sverige även drabbats av en aldrig skådad elprisutveckling.

– En illa genomtänkt och ännu sämre genomförd svensk elförsörjningspolitik har lagt grunden för en explosionsartad kostnadsutveckling. Och det här är en bister verklighet som både industri och hushåll kommer att få förhålla sig till under överskådlig tid, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Med flera anläggningar i södra och mellersta Sverige känner livsmedelsföretaget HKScan i allra högsta grad av de ökade elpriserna, berättar Lars Appelqvist, vd på HKScan Sverige.

– Det är priset på flera produktions- och distributionskritiska insatsvaror som har ökat kraftigt. Kostnaderna för drivmedel och transporter har ökat ca 25 procent men framför allt har elkostnaderna skjutit i höjden med ca 80–90 procent på årsbasis, vilket kraftigt påverkar våra produktionskostnader, säger Lars Appelqvist.

Enligt Lars Appelqvist riskerar de ökade kostnaderna att få långtgående konsekvenser för hela den svenska produktionen av livsmedel.

– Våra leverantörer, lantbrukarna, drabbas av samma typer av kostnadsökningar som vår produktion, och det höjda priset på diesel, handelsgödsel och foder slår extra hårt på deras verksamhet. Förutom att de extrema kostnadsökningarna påverkar viljan och förmågan att satsa och investera generellt i lantbruket, så finns det också en risk att investeringarna i hållbara, klimatvänligare metoder stannar upp. Sammantaget ser vi en risk vad gäller den långsiktiga tillgången på svenskt kött och därmed en negativ inverkan på den inhemska livsmedelsproduktionen, fortsätter Lars Appelqvist.

På frågan om hur konsumentpriserna kommer att påverkas menar Lars Appelqvist att de enorma kostnadsökningarna som primär- och förädlingsledet nu brottas med måste fördelas över hela värdekedjan.

– Vi sätter ju inga konsumentpriser, det gör butikerna själva, men det är tydligt att alla i värdekedjan kommer att behöva hjälpas åt att bära de här kostnadsökningarna. Det innebär att konsumenterna med största sannolikhet kommer att se höjda priser. Samtidigt har vi en marknadsanpassad prissättning, vilket innebär att priset till konsument för svenskt kött eller köttbaserade produkter inte kan bli hur höga som helst. Blir det för dyrt så ökar importen i stället vilket i sig är ett hot mot den inhemska livsmedelsproduktionen, avslutar Lars Appelqvist.

Om kostnadsrapporten
Företagen som ingår i underlaget för kostnadsrapporten står för cirka 50 procent av branschens omsättning. Enkäten besvarades 6–26 januari 2022.