Förpackningsprojektet som pågått i två år leds av miljökonsulten Per Rosander från Ecoplan. Han har arbetat tillsammans med en referensgrupp bestående av forskare, KRAV-certifierade företag och handeln. Projektet syftar till att ta fram en tydlig vägledning (Förpackningslotsen) för KRAV-certifierade företag så att de kan välja förpackningar som spar på resurser, minskar matsvinn och inte innehåller farliga ämnen.

Farliga ämnen

De farliga ämnen som KRAV-certifierade företag inte får använda sig av (utöver gällande lagstiftning) är klorbaserade plaster till exempel PVC och ämnen från den så kallade SIN-listan. SIN (Substitute It Now) är framtagen av Chemsec som bland annat Naturskyddsföreningen och WWF står bakom. PVC och andra klorbaserade plaster får inte förkomma i någon del av förpackningen i KRAV-certifierade produkter från 1 januari 2017. Bisfenol A som finns på SIN-listan får inte förkomma från 1 januari 2018.

Miljö och klimat

Utöver avsnittet om farliga ämnen innehåller förpackningslotsen riktlinjer och vägledningar kring skydd och hållbarhet för att minska matsvinn, om hur förpackningen ska vara resurs- och klimateffektiv samt hur en sammanvägd bedömning av de olika delarna skall göras. Företagen ska också sträva efter kontinuerliga förbättringar för att kunna förfina förpackningslösningen ur hälso- och miljösynpunkt.