En debatt om effekterna som den militära krisen har för jordbruksproduktionen och maskinmarknaden hölls i Bologna som en del av FederUnacomas årsmöte. Med ett meddelande från jordbruksminister Stefano Patuanelli inleddes en debatt där Carlo Cottarelli, Dario Fabbri, Paolo De Castro samt ordföranden för jordbruksmaskintillverkarna Alessandro Malavolti deltog.

Den ekonomiska krisen som kriget i Ukraina orsakade hotar också sektorn för jordbruksmaskiner och hotar att sätta käppar i hjulet för en växande marknad. Den globala traktorförsäljningen nådde totalt 2 miljoner 485 tusen enheter 2021, en ökning med 13,2 % jämfört med föregående år och med särskilt positiva index för marknader som Indien (+28 % med över en miljon registrerade enheter), USA (+ 10,5 % med 317 tusen enheter) och EU (+16 % med 215 tusen enheter).
Driven av god potentiell efterfrågan förväntades världshandeln med jordbruksmaskiner växa med 7,1 % (i värde) under de fyra åren från 2022 till 2025. Kriget i Ukraina förändrade drastiskt landskapet, vilket ledde till förändringar i jordbruksekonomin, i produktionsgeografi och i leveranskedjan för industrin som börjar med energi.
De nya strukturerna diskuterades i Bologna, i samband med FederUnacomas bolagsstämma, i en debatt som såg talare som ekonomen Carlo Cottarelli, geopolitisk analytiker Dario Fabbri, tidigare jordbruksminister Paolo De Castro och FederUnacomas president Alessandro Malavolti.
FAO-data som släpptes i juni indikerar redan en nedgång i produktionen på global nivå för innevarande år, precis som bestäms av minskningen av råvaror från Ukraina och Ryssland, länder som ensamt täcker cirka 30 % av världens export av både vete och korn. Minskningen av råvaror från dessa länder – noterade Malavolti och öppnade debatten – kommer att resultera i en ny geografi för spannmåls- och oljeväxtproduktionen, vilket förmodligen kommer att tilldela länder som Brasilien, Australien och Indien en större roll, och detta innebär nya handelsvägar och nya logistik i det globala scenariot. Bortom ideologiska positioner – förklarade analytikern Dario Fabbri – är Rysslands expansion i Ukraina inte till Europas fördel. Situationen i Ukraina förblir därför komplex och det är troligt att den nya geografin för jordbruket kommer att leda till att italienska agromekaniska företag söker nya destinationsmarknader för sin produktion.
I Italien – sa ekonomen Carlo Cottarelli, analyserade det aktuella ekonomiska scenariot – finns det ingen risk för en lågkonjunktur, men osäkerheten är kopplad till ökningen av sanktionerna och därmed ökningen av kostnaderna för energimaterial. Men en variabel gäller effekten av ränteuppgången, med avseende på vilken ECB inte har obegränsade marginaler, eftersom, tillade Cottarelli, en alltför restriktiv politik skulle kunna utlösa antieuropeiska politiska insatser.
Därför kombineras problem i samband med jordbruksproduktionen, och i synnerhet stigande kostnader, i det aktuella tillfället med de problem som hänger samman med energikrisen och råvaruförsörjningen som belastar industrin. Aldrig tidigare har en framsynt politik varit så nödvändig som i denna fas, som kan leda ekonomin mot en ny stabilisering, och i detta kan Europeiska unionen spela en mycket viktig roll.
Paolo De Castro, parlamentsledamot och flera gånger jordbruksminister, noterade från Bryssel att “Exporten av jordbrukslivsmedel från Ryssland och Ukraina till Europa påverkar inte EU:s sektorbudget, som var och förblir världens ledande exportör av jordbrukslivsmedel Produkter. Den pågående konflikten mellan Ryssland och Ukraina oroar förstås alla och vi hoppas att den snart tar slut. Men idag är det som oroar oss mest problemet med torka, frågan om gasutsläpp till atmosfären som har klimatpåverkan som, utan att trenden vänds, skulle kunna få mycket allvarligare negativa återverkningar för planeten. Nu, på kort sikt, behöver vi ny teknik som kan tillämpas på fältet av våra bönder; beprövade tekniker som bara behöver standardiseras och stödjas ekonomiskt. Senast 2030 är målen för strategin Farm to Fork som lanserats av EU-kommissionen ambitiösa, men måste omsättas i lagstiftning. Ekologiska övergångar kan dock inte genomföras mot jordbrukarnas intressen. Efter EU-valet 2024 kommer en ny EU-kommission att behöva ta hänsyn till detta akuta och inte längre uppskjutbara behov.
Den italienska lantbruksmaskinindustrin står därför inför en svår fas, exponerad för både jordbruks- och industrivariabler, men den spelar en central roll eftersom det är nödvändigt att förbättra produktiviteten och samtidigt använda naturresurser på ett hållbart sätt.
Krigets händelser för jordbruket tillbaka till förgrunden som en grundläggande del av varje ekonomiskt system – sa jordbruksminister Patuanelli i sitt videomeddelande – men jordbruk idag innebär högteknologi och därför jordbruksmekanisering. Den italienska industrin är världsledande inom denna sektor, och de stödåtgärder som regeringen vidtar för att stimulera inköp av ny generations utrustning är mycket viktig. Landsbygdsutvecklingsplaner, PNRR, ISI Tender och Sabatini Law är alla effektiva verktyg – avslutade Patuanelli – och skattelättnaden för 4.0 är särskilt viktig, och tjänar till att driva jordbruket mot en fullständig digital övergång.