Höstvetefälten är fina och en god skörd är förmodligen att förvänta i många områden. Utvecklingsstadium och upptagen mängd kväve varierar mellan olika fält och mellan olika delar av landet. Många fält är i stadium 37 eller däröver och det börjar gå att bilda sig en uppfattning om ytterligare kväve behövs eller inte
Enligt Yara är det viktigt att man inte kompletterar för tidigt innan man vet tillräckligt mycket om beståndets utveckling och om det tillförda kvävet tagits upp eller inte. Efter stadium 39-41 ska fortsatt mycket kväve tas upp. Om man är osäker på behovet kan man vänta ganska länge med kompletteringen, under förutsättning att det inte blir torrt. Ju senare man gödslar, desto viktigare är det att använda Kalksalpeter.
På Yara ser man allt tydligare skillnader i kväveupptaget mellan olika jordtyper. Styvare jordar har överlag ännu inte så hög N-effektivitet. Detta kan bero på ammoniumfixering och/ eller  långsammare omvandling av ammonium N till nitrat på grund av lägre marktemperatur. Grästorp är ett bra exempel på en mellanlera som lämnar lite N i nollrutan och har ganska låg kväveeffektivitet. Men ändå ett relativt högt upptag i de led som fått mest kväve. Kurvan är en rät linje och lutar uppåt hela vägen ända till den högsta kvävegivan. Om vi jämför med Hammenhög, som är en sandig lättlera, ser vi att i stort sett allt tillfört kväve faktiskt är tillgängligt för grödan. Kväveeffektiviteten är mycket hög och kurvan flack från 120 kg-nivån och uppåt.
Intressant är också att notera hur väl försöken i Västmanland och Uppland verkar utvecklas. Från att ha stått stilla under flera veckor har dessa platser nu ett totalt kväveupptag som väl matchar det i sydligare höstvetebestånd.