Bland lantbrukare i Storbritannien finns en utbredd vilja att göra klimatåtgärder på gårdarna. Men samtidigt finns hinder. Oro för försämrad lönsamhet, att mer fakta behövs om åtgärders verkliga klimateffekt och att man arrenderar mark istället för att äga, begränsar möjligheterna.

Storbritannien är ett stort jordbruksland där 71 procent av marken utgörs av jordbruksmark som nästan uteslutande ägs av enskilda personer. Deras kunskap i klimatfrågan och inställning till att göra konkreta klimatåtgärder påverkar landets möjligheter att bli klimatneutralt till 2050. En grupp forskare konstaterar att det saknas kunskap om hur lantbrukare ser på förutsättningarna för att göra åtgärder på sina gårdar, och har därför undersökt det. Efter att ha efterlyst intresse och annonserat i lantbrukspress valdes 201 lantbrukare med olika driftinriktning ut för att svara på en digital enkät. Här är den sammanställd av Markus Hoffmann på Greppa Näringen.

Generell inställning
Ett generellt resultat var att viljan att göra klimatåtgärder var större hos lantbrukare med enbart växtodling jämfört med de med nötkreatur. Det kan bero på att det finns en uppfattning om att åtgärderna är av lättare karaktär på gårdar utan djur. I de allra flesta fall fanns en medvetenhet hos de svarande om fördelarna av att genomföra klimatåtgärder och öka biodiversitetet och beredskap. Nedan följer citat från lantbrukare som ingår i undersökningen fritt översatta:

– Vi är väldigt öppna för åtgärder som ökar den biologiska mångfalden. Vi samlar till exempel in frön från ekollon, valnötter och tallkottar som min fru odlar till sticklingar som vi planterar. Vi förökar lokala arter istället för att köpa in importerat frö av utländska arter.

En svårighet som lantbrukare uttryckte är behovet av tid och arbetskraft för att hinna utföra nya åtgärder. Tillgång på arbetskraft i lantbruket är redan ett problem i Storbritannien. Undersökningen visade att lantbrukare med anställd personal motsvarande mer än 2,5 årsarbetskrafter på gården tyckte det var lättare att utföra klimatgärder.

Hinder
Forskarna upptäckte som väntat flera hinder för att genomföra klimatåtgärder och kategoriserade dem i tre delar.

Ekonomi
Flera av lantbrukarna uttryckte att klimatåtgärder som kräver investeringar som biogas eller annan form av förnybar energi är svåra att förverkliga. En del svarade att minska djurhållningen skulle försämra gårdens ekonomi och skötseln av betesmarkerna och leda till för lågt betestryck. Men samtidigt kan ökade kostnader för nuvarande odlingsmetoder skapa förändring där en del använder mindre mineralgödselkväve när priset ökat.

– Min egen verksamhet är förmodligen inte stor nog eller producerar tillräckligt med gödsel för att göra biogas. Men om det fanns kapitalbidrag för att bygga en småskalig biogasanläggning skulle jag överväga att vara värd för rötkammaren och använda flytgödsel från mina grannar.

Inställning och skepsis
Många uttryckte osäkerhet och efterfrågade mer kunskap om åtgärders verkliga klimateffekt. Exempelvis fanns flera frågor kring att bygga för biogas och av att använda nitrifikationshämmare på marken. En del menade att önskemålet om att göra klimatåtgärder inte tar någon eller liten hänsyn till gårdens ekonomi.

– Biogödsel och slam är dyra produkter, spridningen kan vara problematisk och de innehåller mikroplaster, inget jag skulle sprida på min mark. Att köpa in till exempel stenmjöl i form av basalt som inte är en lokal produkt, skulle kosta mer i gruvdrift, bearbetning och transport än den nytta det skulle resultera i.

Arrende
Att arrendera marken istället för att äga den anges av flera som en begränsning av klimatåtgärder, exempelvis att odla energigrödor.
– Jag tror inte att markägaren skulle gå med på odling av till exempel energiskog.