I vilken utsträckning bidrar EU:s inkomststöd till att jordbrukare har en inkomst som det går att leva på? Hur bidrar stöden till jordbruksföretagens motståndskraft? Detta har Agrifood Economics Centre utvärderat på uppdrag av Jordbruksverket.

Utvärderingen visar bland annat att jordbrukares inkomster under det senaste decenniet närmat sig inkomstnivån i övriga samhället och att kapitalinkomster spelar en avgörande roll för företagares totala inkomster.
Agrifood Economics Centre har utvärderat inkomstutvecklingen hos svenska jordbrukare under perioden 2010–2021. De har bland annat tittat på hur EU:s inkomststöd bidragit till utvecklingen. I inkomststöden ingår gårdsstöd, omfördelningsstöd, kompensationsstöd och nötkreatursstöd.
Utvärderingen visar att jordbrukares inkomster under det senaste decenniet närmat sig inkomstnivån i övriga samhället. För heltidsjordbrukare är inkomsterna i många fall jämförbara med, eller högre än, rikssnittet när man räknar in både förvärvsinkomst och kapitalinkomst.

Kapitalinkomster är avgörande
I den här utvärderingen har även jordbrukarnas kapitalinkomster analyserats, till skillnad från tidigare utvärderingar som främst har utgått från förvärvsinkomster.
– Utvärderingen visar att kapitalinkomster spelar en avgörande roll för företagares totala inkomster. Eftersom kapitalinkomster utgör en betydande del av jordbrukares totala inkomst behöver man ha en god förståelse för kapitalinkomsternas roll, säger Martin Nordin, utvärderare vid Agrifood Economics Centre.
Kapitalinkomsterna kan vara en viktig förklaring till att tidigare bedömningar av jordbrukares inkomster skiljer sig från resultatet i denna rapport. Utvärderaren konstaterar att den positiva inkomstutveckling som skett i jordbrukssektorn sannolikt inte beror på inkomststöden, eftersom stöden minskade i slutet av jämförelseperioden, 2010–2021. Inkomstutvecklingen beror därför troligen främst på strukturella förändringar inom jordbruket.

Inkomststödens träffsäkerhet varierar
Även motståndskraften hos jordbruksföretagen har undersökts, med fokus på företagsöverlevnad och företagens förädlingsvärde. Motståndskraften visar sig variera mellan både produktionsinriktningar och grupper.
Fördelningen av inkomststöd är delvis träffsäker. Mest träffsäkra är stöden som syftar till att kompensera för geografiska skillnader i landet. I norra Sverige är både företagsöverlevnaden och den ekonomiska motståndskraften låg, och där är stöden högre. Men utvärderingen visar också på skillnader. Till exempel har kvinnor som bedriver jordbruk lägre inkomster och lägre företagsöverlevnad, men de får trots det mindre stöd än män.
Utvärderingen visar också att inkomststöden verkar bidra till att upprätthålla deltidsengagemang inom jordbruket. Detta kan skapa inlåsningseffekter och bromsa både strukturomvandling och möjligheten till generationsskifte.

Användbart underlag för framtidens jordbrukspolitik
En samlad slutsats utifrån tidigare forskning och utvärderingens resultat är att inkomststöden har en viss påverkan på jordbrukets inkomster och fungerar som en grundtrygghet, men att de inte fullt ut kompenserar för de skilda förutsättningarna att bedriva jordbruk mellan olika grupper, regioner och produktionsinriktningar.
– Den här utvärderingen har gett oss nya fakta och insikter om jordbrukares inkomster och motståndskraft, och blir ett användbart underlag i det arbete som nu pågår med att forma den nya jordbrukspolitiken, säger Frida Gustafsson, utvärderingsledare vid Jordbruksverket.

Länk till hela rapporten