Lantbruket binder koldioxid – Lantbruket ska inte straffas
Just nu pågår en märklig debatt i en del länder om att införa avgifter för koldioxid inom lantbruket. Värst drabbat är nog Danmark men det finns även diskussioner i Sverige om att lantbruket måste minska sin klimatpåverkan.
Självklart är det bra, allt som kan påverka positivt så att mängden koldioxid inte längre ökar i atmosfären, men man ska inte skylla på en bransch som faktiskt inte påverkar negativt i grunden.
Det hela är ju ett kretslopp. Växter på åkern tar upp koldioxid och binder det i växtodlingsprodukten. Där ligger det stabilt till dess att produkten används som foder, människoföda eller bränsle. Vid den tidpunkt växtodlingsprodukten förbränns på ett eller annat sätt återförs koldioxid till atmosfären, exakt lika mycket som bundits genom fotosyntesen när grödan odlades.
Förbränning av fossila energislag är det som fått halten av koldioxid att öka i atmosfären och nu nått en så stor nivå att det allvarligt kan komma att påverka klimatet.
I viss mån har sedan länge produkter från lantbruksproduktion ersatt fossila bränslen. Det handlar om att producera etanol eller vegetabilisk olja till bränsle, biogas till bränsle, värme och el samt upplåta lantbrukares arealer till sol- och vindkraft. Lantbruket bidrar till att användningen av fossila bränslen kan minska samtidigt som det ger livsmedel till världens befolkning i ett kretslopp.
Lantbruket är redan i dag på sista raden nettobindare av koldioxid och ska varken straffas med hårdare regler eller avgifter.
En ko som släpper ut metan, som ombildas till CO2, kan aldrig släppa ut mer koldioxid än vad de växter kon äter tidigare bundit från atmosfären, bara för att ta ett exempel som strider mot debatten. Kan man sen med olika foderaditiv minska kons metangasavgång är det ju bra, men då bör ju lantbrukaren få betalt för detta, inte en kostnad.
Sen är det självklart så att kan lantbruket producera energi och livsmedel och samtidigt binda ännu mer kol på olika sätt och i ännu större utsträckning kompensera för de fossila energislag som används, ja det är ju bra, men det ska inte ske under piskan och mot avgifter. Tvärt om, då ska ju lantbrukaren få betalt, till och med i Danmark.
När man räknar hur mycket koldioxid och andra växthusgaser produceras av en gård, då kan man inte titta enbart på växten eller grödan som växer på åkern. Den omvandlar koldioxid till socker och binder den till sig när den växer. En del av grödan äts upp av människor eller djur, som i sin tur andas ut koldioxid i luften. Så länge så bra.
Men hur mycket koldioxid släpptes ut av lantbruksmaskiner som användes för att producera grödan? Hur mycket släpptes ut av marken när den plöjdes och av gödslet som spreds på åkern? Hur mycket utsläpp skapades av transport av grödan till bearbetning och distribution? Hur mycket utsläpp kom från att lagra grödan, lagra gödsel, låta marken ligga bar? Det är oändligt mycket mer än vad grödan binder under sin tillväxt, och det är där möjlighet skapas att göra skillnad. Precis som alla andra branscher måste lantbruket bli en del av lösningen till de problem som skapas av klimatförändringen, särskilt eftersom lantbruket berör den viktigaste resursen som finns på vår gemensamma planet – nämligen jorden själv.
En del av gödseln kommer från djuren och lantbruket producerar stora mängder drivmedel i form av biogas, etanol och vegetabilisk olja.
I stort sett alla landbaserade vindkraftverk finns på lantbruk och likaså alla större anläggningar av solceller.
Lantbruket är med säkerhet nettobindare av kol.
Det blir nyttigare om stallgödslar nitrifieras till Nitrat och bakteriologisk barriär för ecolli ehecc och salmonella och inget spill av kvävet till atmosfären och slipper konstgödsel
Det Du beskriver att energiförbrukningen producerar CO2 stämmer vid fossila bränslen. Men frågan är vem som ska ta den belastningen? Jordbrukaren eller konsumenten?
Det är för konsumenten som jordbruket finns till i slutändan.