Flera faktorer påverkar lantbruket och sammanhangen är komplexa. Automatik och robotar tar över allt fler arbetsuppgifter medan klimatkriser, krig och nationell livsmedelsförsörjning påverkar beslut och ovanpå det en allt större administration på varje gård för att följa, dokumentera och kunna rapportera att alla regler följs.

Det tyska lantbruksmediet Agrarheute har trendspanat inför år 2024 och sätter upp följande elva punkter:

Fukt från föregående år
Stor markfukt och delvis översvämningar av hela områden försvårar på många håll starten på säsongen. Det gäller särskilt för de första kvävegivorna på höstgrödor, men även för fast- och flytgödselkörning. Markskonande teknik används därför oftare, till exempel gödselslang.
Arbetsfönstret blir allt mindre och att undvika markpackning fortsätter att påverka tydligt.

Mindre jordbearbetning
Den traditionella jordbearbetningen minskar fortsatt till förmån för reducerad bearbetning eller direktsådd. Även för år 2024 förutsägs övergripande mindre nederbörd under växtsäsongen och även fördelad på ett ogynnsamt sätt. Minimal bearbetning och direktsådd förväntas öka under år 2024. Det sparar markfukt samtidigt som marklivet förväntas öka och i de översta jordlagren.

Mer varierade växtföljder
Trots att marknadspriser varit på fall under en lång period och i dag ännu inte ser ut att ha bottnat helt, kan vi förvänta oss en prisökning för flera grödor som majs, korn, vete och sojabönor. Denna uppåtgående trend tros bero på fortsatta krig. Växtföljderna blir ännu mer varierade. Även fler nischgrödor för direktförsäljning kommer in i bilden.

Mer täckgrödor, mellangrödor och fånggrödor
Diversifiering på åkern blir alltmer populärt. Täckgrödor används oftare för att öka markens bördighet och artmångfald. Dessutom förväntas de kompensera för kostnaderna för mineralgödsel. Odlingen av majs för ensilage kan öka, liksom odlingen av foderblandningar och lucern. Täckgrödor i majs, fånggrödor i raps, mellangrödor före majs och betor eller även blandningar förväntas öka.

Konventionellt och ekologiskt blir allt mer lika
Glyphosat förblir tillåtet i EU under ytterligare tio år. Dock begränsar reglerna användningen kraftigt i många länder jämfört med hur det var tidigare. I Sverige blir regelverket det samma som innan. Att behålla konventionella arbetssätt ifrågasätts allt oftare. Men med allt mer skonsamma preparat och precisionssprutning blir skillnaderna mellan konventionellt och ekologiskt allt mindre och raderas i praktiken snart ut.

Förväntas öka totalt sett
Precisionsteknik och digitaliserade lösningar används allt mer. Det kommer fler och fler enkla  och prisvärda lösningar för att snabbt komma igång. De ska möjliggöra för lantbrukare att bestämma exakta mängder växtskydds- och gödselmedel på varje enskild del av fältet för att optimera kvalitet och kvantitet hos skörden. Smart teknik möjliggör att kostsamma insatsvaror används med exakt rätt mängd på exakt rätt plats.

Autonom teknik
Så- och hackrobotar tar över allt fler arbetsuppgifter på åkern. Maskiner kan operera utan förare och därmed kan behöver inte kapaciteten och storleken vara en faktor för lönsamhet då dessa körs dygnet runt utan ökad kostnad.

Innovativa bevattningssystem
Bevattning efterfrågas alltmer och en precisionsbevattning med hjälp av sensorer och automatiska kontroller gör det möjligt att förebygga längre perioder av torka. När det syns på grödan att den behöver vatten är det oftast för sent, där kommer sensorer in i bilen.
Diversifiering är en annan aspekt som utnyttjar all mark för att uppnå maximal effektivitet i produktionen. Fokus ligger på livsmedelssäkerhet med en växande världsbefolkning.

Energi från åkern
Förändrad markanvändning på grund av energiomställningen. Intresset för solparker och allt fler vindkraftverk förändrar markanvändningen. Ofta lockar större arrendepriser till att upprätta energianläggningar på åkermark. Men det går att kombinera solparker med växtodling och det finns även många tak och skiftesgränser att placera solceller på. Även ökad odling för energiproduktion är rimligt framöver.

Fler drivsystem för maskiner
Dieselmotorer med hydrauliska eller mekaniska transmissioner kompletteras med helt elektriska lösningar som ofta använder självproducerad el, framförallt i robotlösningar. Även nya drivmedel i förbränningsmotorer som metangas och vätgas kommer att testas i allt större skala.

Stark andrahandsmarknad för maskiner
Trenden mot en stark andrahandsmarknad för traktorer förväntas öka. Under de senaste tre åren har priset på nya traktorer och lantbruksmaskiner stigit med 30-40 procent. Detta drar med sig priset på begagnat upp. Efterfrågan på nya maskiner minskar nu efter försäljningsboomen de senaste åren. Marknaden för utrustning till traktorer och maskiner växer fortfarande något.