Planera för mellangrödor, men hjälp dem på traven på lättare jordar som ofta packas ihop.

Uppmaningen kommer från Christer Nilsson, tidigare verksam vid Alnarp. Han berättar att även mellangrödor behöver bra markstruktur och att rotbildningen kan bli svag på lätta jordar som packats ihop för mycket.
– Utpräglade enkelkornjordar har en så stor grad av självpackning att även en gröda som rättika, som normalt går djup ner med en pålrot, ibland flera meter, kan misslyckas.
Han säger att en mellangröda efter tidig potatis antagligen kan få en betydligt bättre rotbildning om man djupluckrat under potatisraden. Men tyvärr saknas det försök om detta och det är mycket mer vi behöver veta om mellangrödor.
– Men att konsekvent djupluckra före sådd av mellangröda går naturligtvis inte. Det blir en allt för stor kostnad i förhållande till det extra kväve grödan kan ta upp.
Det som är viktigt är att under hela växtföljden ha en strategi för att hålla jorden lucker, både med hjälp av redskap, grödor och mellangrödor.
Christer Nilsson menar att stöden för fånggrödor och vårbearbetning måste förändras så man kan använda mellangrödorna på ett vettigt sätt.
Han har till Jordbruksverket lämnat förslag om förändringar som bland annat innebär att fler alternativ till mellangrödor blir godkända i stödsystemet för fånggröda. Det är arter som kan etableras efter skörd av huvudgrödan och som inte är vinterhärdiga. Det är alternativ till den i dag godkända oljerättikan.
Ett annat förslag är att reducerad jordbearbetning, ner till ett visst djup, ska vara tillåtet inom stödet för fånggrödes- och vårbearbetningsstödet och att etablering av fånggröda ska vara tillåtet ända fram till den 1 september i södra Sverige och till den 10 september i Mellansverige.
Dessutom vill Christer Nilsson ha ett speciellt stöd för reducerad jordbearbetning i områden som är särskilt erosionsutsatta.
Christer Nilsson är övertygad om att det finns mycket mer att göra för att öka lönsamheten i växtodlingen och ser reducerad jordbearbetning och direktsådd som två möjliga vägar.
– Även om flera av våra tidigare försök med direktsådd inte visat sig så bra finns möjligheten till en bra skörd om man har en god markstruktur med många makroporer som dränerar marken effektivt och som kan transportera syre ner till rötterna. En stor fördel nu mot tidigare är att det kommit ut betydligt bättre maskiner på marknaden, säger Christer Nilsson.
Hans tips för den som ska börja med reducerad jordbearbetning eller direktsådd är att vara noga med växtföljden och att lära sig systemet gradvis.
– Börja med ett visst bearbetningsdjup och bearbeta därefter lite grundare för varje år och se resultatet.
För att få det bästa resultatet vid reducerad jordbearbetning bör man så snabbt som möjligt införskaffa autostyrning med GPS och gå över till spårbunden odling, så kallad controll traffic farming, CTF.
– På så sätt får man alla spår på ett ställe och stora områden där markstrukturen hela tiden blir bättre år efter år.
Styva jordar behöver inte heller tvunget plöjas på hösten, något som tidigare setts som en sanning.
Försök sedan år 2005 på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i vårspannmål på styv jord visar att körning med ett redskap typ carrier 2–3 gånger på våren ger större skörd än höstplöjning och vårharvning.
Resultatet av försöket visar att reducerad jordbearbetning fungerar bra på styva jordar även vid vårsådd.
Ett annat sätt, enligt Christer Nilsson, att minska kostnaderna i spannmålsodlingen är att tröska med högre stubb. Genom att öka stubbhöjden till 30–35 centimeter ökar tröskans kapacitet med 20–25 procent och skördekostnaderna minskar.
Den höga stubben putsas därefter ner med någon form av klippare som mycket väl kan köras i kombination med jordbearbetningsredskap med utrustning för sådd av mellangröda.
– Detta passar bra i system med reducerad jordbearbetning där man ändå ska bearbeta tätt efter tröskan.

Mellangrödan kan sås efter skörd som här, eller med en gödningsspridare före skörd av huvudgrödan.