Livsmedelshandlarna driver inflationen
Kraftiga prisfall på lantbruksprodukter och energi men ändå minskar inte priset på mat i Sverige. Det kan tyckas märkligt när livsmedelspriserna gått ner i stora delar av världen den senaste tiden enligt FN:s beräkningar.
I april i fjol kostade rapsfrö över 10 kronor per kg, i dag är priset under 6 kronor per kg. I december år 2022 fick mjölkproducenterna 6:16 kronor per kg för mjölken när de levererade till mejerierna, i dag får de 5:38. Priset på spannmål har fallit i pris med 25 procent på mindre än ett år. Det borde varit negativ inflation i varje fall vad gäller livsmedel i Sverige det senaste halvåret, men det är det inte.
Handeln håller kvar vid sina priser och försöker mjölka ur allt vad som går. Konsumenterna vänjer sig snabbt och handeln ser ingen anledning till att minska sina priser till konsument även om deras inköp sannolikt nu är billigare.
Branschorganisationen Livsmedelsföretagen anser att Riksbankschefen har fel i sitt uttalande om att det är orimligt att livsmedelspriserna ökat som de gjort.
Livsmedelsföretagarna menar att den försvagade svenska kronan bidragit till de kraftigt ökande livsmedelspriserna.
Men det stämmer inte då den svenska kronan endast försvagats 4,5 procent mot euron på ett år medan livsmedelspriserna ökat betydligt mer samtidigt som svenska råvaror minskat med 25 till 40 procent i pris.
Livsmedelsföretagen är således ute och cyklar.
Livsmedelspriserna borde vara cirka 30 procent billigare i dag jämfört med för ett halvår sedan, och det även om Sverige behöver importera cirka 30 procent av vår livsmedelsförsörjning.
Att då energipriser och råvarupriser faller endast hänga upp prisökningen av livsmedel på den svenska kronans kurs är inte rätt. För det första är Sverige självförsörjande till minst 70 procent och för det andra påverkar valutan inte alls så mycket.
Branschorganisationen är även motståndare till att konsumenter ska söka billigare livsmedel för att pressa kostnaderna.
De anser att det är cyniskt att som konsument jaga lågprisalternativ då det ofta leder till importmat.
Livsmedelsföretagen glömmer således att det faktiskt går att jämföra svenskt mot svenskt mellan olika butikskedjor och fabrikat.