Kraftiga prisfall på lantbruksprodukter och andra råvaror i kombination med förhållandevis små löneökningar borde ge billigare livsmedel i butik med bibehållen lönsamhet för livsmedelsföretag.

Men ännu en gång kommer det snyfthistorier från branschorganisationen Livsmedelsföretagarna. Inte ens 1 av 10 livsmedelsproducenter uppnår kostnadstäckning i dag och råvarupriserna fortsätter att öka. Det skriver Carl Eckerdal, chefsekonom på Livsmedelsföretagarna.

Men vilka råvaror syftar då Livsmedelsföretagen på?
Jämför man följande priser för lantbruksprodukter i november 2022 med november i år så har de för vete minskat från 3:54 till 2:65 kronor per kg, minus 25,1 procent. Priset är framräknat med den valutakurs som gällde vid respektive månad och år och därmed är således valutaeffekten medräknad.
För raps har priset på ett år gått från 6:64 till 5:08 kronor per kg, minus 23,5 procent, för mjölk från 6:16 till 4:37 kronor per kg, minus 29,1 procent och för griskött från 20:90 i november 2022 till 19:90 i november i år, minus 4,8 procent.
Lantbruket förser således livsmedelsföretagen med betydligt billigare råvaror i dag jämfört med för ett år sedan, allt från minus 4,8 till minus 29,1 procent och övriga spannmålsslag och typer av kött följer ganska väl ovan redovisade exempel.

Nu finns det ju även andra produkter som livsmedelsföretag behöver för produktionen, men tittar vi på elpriset har de gått från 95,82 öre per KWh i november 2022 till 51,91 öre per kWh i november i år, minus 45,8 procent och dieselolja har under samma period rört sig från 19:50 till 17:84 kronor per liter, minus 8,5 procent.
Under detta år har livsmedelspriserna i butik fortsatt att öka och ändå menar Carl Eckerdal att livsmedelsföretagen går på knäna.
Givetvis har volymerna minskat då konsumtionen mattats av till följd av ökade kostnader, men i så fall är det ju fasta kostnader i anläggningar som är boven i dag, inte ökade råvarupriser.  Den ökande räntan påverkar naturligtvis alla företag negativt och borde vara en faktor som pressar, dock nämner Livsmedelsföretagarna inte räntan som ett bekymmer alls i dagens rapport.

Carl Eckerdal menar även att svenska livsmedelsproducenter har en nackdel jämfört med övriga Europa. Det finns alltid såväl för- som nackdelar i de flesta länder och inom alla branscher, men en viktig del inom livsmedelsproduktion som Carl Eckerdal inte nämner är lönekostnaderna.
I Sverige fick vi snabbt på plats ett nytt löneavtal som gäller i år och nästa år och som endast innebar drygt 7 procents total löneökning, ganska blygsamt jämfört med vad som sker i våra grannländer.

Carl Eckerdal anser att politikerna inte tar något ansvar, men det är kanske Livsmedelsföretagen som inte själva tar ansvar. De har kanske haft det för bra under flera år tidigare?