Dagens förslag från EU-kommissionen om jordbrukspolitiken efter 2020 är en besvikelse. Förenklingar har utlovats men direktersättningarna och landsbygdsprogrammet till bönderna skärs ned och krånglas till. För större gårdar, som står för en viktig del av livsmedelsproduktionen, minskar direktstödet dramatiskt när en viss storlek på gården passeras.

– Det omöjliggör den viktiga effektivisering och rationalisering som det svenska lantbruket framgångsrikt arbetar med. Förslaget innebär att livsmedelsproduktionen inte bedöms som lika viktig som annan produktion, säger Palle Borgström, förbundsordförande för LRF.

En positiv förbättring i förslaget är att tidigare dubbla regelverk på miljöområdet, bland annat den så kallade förgröningen, slås ihop till ett. Men någon reell förenkling blir det ändå inte eftersom listan med krav är fortsatt mycket lång. Stödavdragen för olika avvikelser på gårdsnivå riskerar att fortsatt bli helt oproportionerliga.

– Det krävs förenklingar jämfört med dagens detaljreglerade system. För att uppnå bra produktionsresultat och ekonomi är ju själva grundförutsättningen att vi bönder tar ett stort egenansvar både för djur och natur, säger Palle Borgström.

LRF anser att det är bra att nuvarande upplägg av CAP med direktstöd (pelare 1) och landsbygdsprogram (pelare 2) kvarstår och att den senare fortsatt medfinansieras av medlemsländerna. Landsbygdsprogrammet är viktigt för miljö- och klimatåtgärder, för att stimulera investeringar och för att en föryngring av de som arbetar med lantbruk i Sverige säkerställs.

– Kompensationsstöd till skogsbygder och norra Sverige är en central grundplåt för att vi ska kunna utveckla livsmedelsproduktionen i hela landet. Här har den svenska regeringen ett stort ansvar att medfinansiera ett starkt landsbygdsprogram och även öka EU-finansieringen. Sverige får i kommissionens förslag ett betydligt sämre återflöde jämfört med det nuvarande, säger Palle Borgström.

För ett år sedan fattade den svenska riksdagen ett historiskt beslut om att den svenska livsmedelsproduktionen ska öka fram till 2030. Det finns många goda skäl för det.

– Konsumenterna vill ha mer svensk mat och Sveriges krisberedskap måste förstärkas. Vi måste gemensamt även ta ett större ansvar för vår egen konsumtions miljö- och klimatavtryck. Det är oerhört viktigt att regeringen nu på EU-nivå förhandlar konstruktivt och kraftfull kring EU-budgeten för att vi ska kunna dra nytta av jordbrukspolitiken och återflödet av medel till Sverige, säger Palle Borgström.