Lönsamheten i livsmedelskedjan totalt sett har minskat, men utvecklingen varierar inom de olika leden. Tillgången till lämplig arbetskraft och kompetens är fortsatt en utmaning i kedjans alla led. Vissa miljömål går åt rätt håll, men takten behöver öka.

Det visar Jordbruksverkets senaste uppföljning av livsmedelskedjans utveckling utifrån målen i livsmedelsstrategin.
Jordbruksverket följer årligen upp och analyserar livsmedelskedjans utveckling över tid i förhållande till livsmedelsstrategins mål. Årets rapport visar utvecklingen mellan 2016 och 2024 för livsmedelskedjans fyra led: primärproduktion, livsmedelsindustri, livsmedelshandel samt restaurang och storkök.

Delvis positiv utveckling för primärproduktionen
Yttre omständigheter, såsom coronapandemin 2020 och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022, har haft stor påverkan på lönsamheten, konkurrenskraften och produktionen för företagen. Jordbruksverkets analyser visar bland annat på nedåtgående trender för lönsamhetsmåtten nettomarginal och rörelsemarginal i livsmedelskedjan totalt sett över perioden. Utvecklingen varierar dock mellan livsmedelskedjans olika led. Exempelvis visar trenden för rörelsemarginalen i primärproduktionen en positiv utveckling – med en toppnotering för perioden 2024.
– Rörelsemarginal är ett mått på hur stor del av företagets intäkter som blir kvar som vinst från den löpande verksamheten, efter att kostnaderna för att driva företaget har dragits av. Det starka resultatet för primärproduktionen 2024 beror sannolikt på den lägre inflationen och de lägre priserna på insatsvaror. Dessutom stabiliserades räntorna under 2024, vilket särskilt har gynnat unga primärproducenter som nyligen investerat i sin verksamhet, säger Elice Fällström, miljöekonomisk utredare på Jordbruksverket och projektledare för rapporten.
Restaurangledet har drabbats hårdast ekonomiskt av de yttre omständigheter som präglat livsmedelskedjans utveckling under de senaste åren. Samtidigt har antalet företag i restaurangledet ökat över perioden 2016–2024, vilket tyder på förväntningar om framtida lönsamhet. Detsamma gäller för livsmedelsindustrin.

Svenska mervärden kan bidra till ökad konsumtion
Under våren 2025 beslutade regeringen om en uppdatering av livsmedelsstrategin – Livsmedelsstrategin 2.0. Den har ett ökat fokus på robusthet, exportfrämjande och svensk kvalitet och gastronomi. Uppdateringen kan förbättra förutsättningarna för att öka produktionen och konsumtionen av svenska livsmedel både nationellt och internationellt.
I årets rapport har Jordbruksverket följt upp fokusområdet Svensk kvalitet och gastronomi. Visionen för fokusområdet är att Sverige ska bli ett gastronomiskt land i världsklass, och för att nå dit är arbetet med att framhäva de mervärden som finns hos svenskproducerad mat en viktig del.
– Om kännedomen kring mervärdena hos svensk mat ökar kan det skapa en ökad efterfrågan på svenska livsmedel både i Sverige och utomlands. Det kan i sin tur bidra till att nå livsmedelsstrategins mål om ökad produktion och konsumtion, säger Elice Fällström.

Slutsatser i rapporten  
Yttre omständigheter har haft stor påverkan på företagen i livsmedelskedjans lönsamhet 2016–2024. Bland annat har netto- och rörelsemarginalen minskat i livsmedelskedjan totalt, men utvecklingen har varierat mellan de olika leden.
Bristande tillgång till lämplig arbetskraft och kompetens ses som ett stort hinder för ökad tillväxt i samtliga led i livsmedelskedjan. Vilken sorts kompetens som efterfrågas varierar dock mellan olika delbranscher.
Utvecklingen gällande de miljömål som är tydligt kopplade till livsmedelsstrategin går i vissa fall åt rätt håll, men för långsamt. Inga av dessa miljömål bedöms vara möjligt att nå till år 2030.