Ungefär 80 procent av årets totalskörd är nu samlade i ladorna. LRF räknar med att årets skörd minskar med minst 20 procent mot ett normalår.

Dessutom har vi en rejäl kvalitetspåverkan på det bärgade spannmålet. Bedömningen är att cirka 40–45 procent av maltkornet nedklassas och går till biobränsle och foder. För vetet är det ungefär hälften som inte klarat gränsen för kvarnvara utan  går till foder eller etanol. Förutom att betalningen blir sämre till lantbrukaren, då kvaliteten är lägre, kommer även utbudet att minska i livsmedelsbutiken.

Lantbrukets ekonomi kommer att vara mycket ansträngd 2023 och företagsinkomsten faller sannolikt tillbaka rejält i förhållande till 2022. Torkan i maj och juni samt skördeproblemen, på grund av nedbörden, i augusti kommer troligt att minska produktionsvärdet med omkring 5 miljarder om man även väger in ökade skördekostnader. Sammantaget uppskattas företagsinkomsten i lantbruket backa tydligt i förhållande till 2022. Sannolikt ner mot 2018 års nivå, då skörden minskade kraftigt på grund av torka. Företagsinkomsten nådde år 2018 6 miljarder kr, ungefär halva nivån mot år 2022.

– 2023 har varit ett utmanade år, framför allt för växtodlarna. Fortsatt högt kostnadsläge för insatsvaror, sjunkande världsmarknadspriser och ett extremväder med torka i början av sommaren och kraftig nederbörd mot slutet har satt ordentlig press på landets växtodlare, säger Fredrik Andersson från LRF förbundsstyrelse.

Fakta
Viktigt att öka lönsamheten inom svenskt lantbruk så lantbrukarna kan rusta för framtida extrema väderväxlingar – som bevattning och dränering. Det är bara ekonomiskt hållbara lantbruk som kan göra de investeringar som krävs för att möta ett förändrat klimat och klara en omställning. För att rusta lantbruken för framtiden krävs:

Att konsumenterna fortsätter handla svenskt.
Att det tillåts nya moderna växtförädlingstekniker så att vi snabbare kan ta fram robusta/tåliga grödor för att klara ett förändrat klimat.
Ökade satsningar på bevattning och dränering.
Reglerna för markavvattning behöver ses över och reformeras.
Undantag från EU-reglerna om växtföljd, grön mark och miljöytor.