Lönsamt med autostyring även på små gårdar
Autostyr med GPS och korrektionssignal, RTK, är lönsamt trotts endast 60 hektar på gården.
Rickar Pettersson i Tråstad utanför Motala odlar matpotatis på 60 hektar. Det fungerar utmärkt trotts att gården i sig bara är på 60 hektar. Lösningen är att han hela tiden byter jord med en granne som koncentrerat sig på spannmål och värphöns.
Men det unika är inte själva odlingen hos Rikard Petersson utan hans tekniskt avancerade maskinpark, trotts den förhållandevis lilla arealen.
Rikard Petersson har nämligen autostyrning med GPS och RTK på traktorn och det är dessutom lönsamt. RTK innebär att utrustningen i traktorn får en markbunden korrektionssignal, en förutsättning för att autostyrningen ska komma ner till +/-2 centimeters noggrannhet.
Lönsamhetsberäkningen är inte heller gripen ur luften. Rikard Petersson har kört med utrustningen i fyra säsonger nu och vet därmed att det stämmer.
– Jag får ungefär 100 ton mer matpotatis per år nu, konstaterar han.
Vad det är värt varierar givetvis med aktuellt matpotatispris, men redan vid ett pris så lågt som 75 öre er kilo blir det 75 000 kronor per år. En summa som lätt betalar investeringen i autostyrning med GPS.
Men även om Rikard Petersson är nöjd med det ekonomiska resultatet av investeringen nu var det inte enkelt att fatta beslut.
– Det är en enormt stor investering och den kräver planering, säger Rikard Petersson.
Som exempel fick han koncentrera driften till en traktor i stället för som innan två och dessutom köpa en ny som fungerade med autostyrning.
– Just det att ha en allroundtraktor till alla arbeten är nog det svåraste att anpassa sig till om man är van vid två eller flera.
En traktor innebär att den har breda hjul på våren då all potatisjord plöjs och harvas för att därefter få smala radodlingshjul inför sättningen. Sen har traktorn smala hjul resten av året för att kunna köra i potatiskuporna utan att skada dessa och även under upptagningen på hösten är det radodlingshjul som gäller.
Rikard Petersson har två potatisupptagare. En enradig Grimme 75-30 går igång från starten och körs så länge vädret håller. När det blir för blött på senhösten och mattorna i Grimmen sätts igen ställs den undan och i stället kopplas en tvåradig Rekie med sidoelevator efter traktorn. Den klarar betydligt värre förhållanden i och med axialrullarna och kapaciteten är mångdubbelt större, vilket är bra när höstrusket nalkas.
För att klara följevagnen till Rekien tar Rikard Petersson hjälp av en granne och lånar således in såväl förare som traktor. Den högtippande vagnen är dock hans egen och med den tippas den upptagna potatisen i en mottagningsficka varifrån potatisen går vidare för sortering och lagring i lagerhuset.
Cirka 3 000 ton potatis hanterar Rikard Petersson varje år och uppköparna är bland annat Stubbetorp och Svebro.
Sorterna som odlas är folva, prinsess, bintje, timo,lanorma och labella. I potatislagret sorteras alla stora potatis bort. Dessa säljs som bakpotatis enligt ett speciellt koncept.
– De heter Rick´s potatis, sveps in i en svart folie här på gården och säljs som en typ av snabbmat i varuhusen inklusive såser, säger Rikard Petersson.
Han berättar att potatisen värms i 7–9 minuter i micron, en synnerligen kort tillagningstid jämfört med vanlig ugnsbakning av potatis, samt att den är torr och fin och lätt att äta med fingrarna direkt i pappret.
Just att ha den rätta kvaliteten är A och O när det gäller matpotatisodling och där är autostyrningen med GPS viktig enligt Rikard Petersson.
För förutom att han får större skörd blir det mindre antal skadade och gröna potatis. Det beror på att man sätter rakare, jämnare och mer exakt.
Rikard Petersson menar på att det finns många som kan köra synnerligen rakt om de får ta sikte och sitta rakt fram och stirra hela draget.
– Men så kan man inte köra när man exempelvis sätter potatis. Man måste ha koll bakåt och se så att allt fungerar exemplariskt där och när det inte gör det måste man kunna göra justeringar.
Med autostyrning kan man sitta och titta bakåt hela tiden medan traktorn styr spikrakt av sig själv. Rikard Petersson har en bandsättare och genom att justera den rätt hela tiden blir sättresultatet perfekt.
Innan han köpte sin autostyrning körde han manuellt. Han satte så rakt han kunde och mätte med ett måttband.
– Det skilde 7 centimeter här och där trotts att det såg rakt ut, säger Rikard Petersson.
Han berättar att anledningen till att det ofta blir ett lite längre avstånd mellan dragen är att man är orolig för att få dragen för tätt och därmed köra på potatisen i de yttre raderna. I stället håller man lite ifrån och det ökade avståndet ger en skördesänkning.
Även om det blir för tätt blir det en skördesänkning till följd av tryckskadorna och då blir det även i kombination med kvalitetssänkning på potatisen. Med en fyrradig sättare, vilket trotts allt är det vanligaste, är hälften av raderna ytterrader.
– Här såg jag direkt att en autostyrning skulle vara bra och jag var helt på et klara med att det måste vara en med den bästa noggrannheten, det vill säga RTK och +/- 2 centimeter, säger Rikard Petersson.
Även om han räknat hem investeringen i autostyrning redan här finns det många andra fördelar. Efter sättningen kör han med radfräsen och efter den med en djupluckrare i gångarna. Detta för att dränera jorden så den står emot stora regn. Autostyrningen innebär att dessa två jobb blir helt exakt utförda.
Utrustningen används även för att hitta rätt med växtskyddssprutan, gödningsspridaren och bevattningsmaskinerna.
Däremot anser inte Rikard Petersson att han tjänar någon tid vid dessa arbeten.
– Autostyrningen är en komplicerad sak och det tar tid att ställa in och ibland måste man vänta på att den ska finna satelliter. Jag tror det går jämnt upp.
Men i ett arbete är den en tidsbesparare och det är när Rikard Petersson harvar.
– Det första man märker är vad bred min lilla harv har blivit. Anledningen är ju att man inte kör med onödig överlappning längre, konstaterar han.
Han konstaterar också att för varje dag man har en autostyrning så kommer man på nya arbetsuppgifter till den.
– Jag har ju linjer över alla skiften och även om jag ska köra tomme från ena änden till den andra väljer jag en lämplig linje och följer den så packar jag inte marken på alla andra ställen lite hipp och happ.
En annan idé Rickard Peterson har är att mäta in uppfartsvägen när man har tid. Då slipper man staka ut den inför vintern utan kan bara köra på med snöplogen medan traktorn styr sig själv med hjälp av GPS.
Hur stor investeringen i autostyrning med GPS och RTK blir beror lite på vad man har för traktor och om det finns basstation i närheten för korrektionssignalen.
När Rikard Petersson köpte sin utrustning för fyra år sedan var han även tvungen att köpa en egen basstation. På den tiden kunde bara en sådan kosta över 150 000 kronor och till det kom minst 250 000 kronor till för utrustningen i traktorn. Efter något år hade Trimble via sin svenska representant DataVäxt börjat bygga ut ett nätverk med basstationer över landet och Rikard Petersson kunde i stället abonnera på korrektionssignalen från dem. Den första masten stod dock inte helt perfekt till för Rikard Peterssons åkrar, men Data Växt ordnade en mast till och sen blev det bra.
Den som köper en ny traktor i dag får den ofta förberedd för autostyrning och då slipper man allt arbete och kostnader för hydraulik i styrningen, etc. Priserna går då strax under 200 000 kronor för kompletta system med 2 centimeters noggrannhet. Har traktorn även en monitor som följer ISOBUS standard kan man nå ända ner till 125 000 kronor för system med RTK i dag.
Förutsättningen är att man har gården på en platts där det finns RTK signal att abonnera på. Att köpa en egen basstation kostar allt från 55 000 till 155 000 kronor i dag beroende på fabrikat.
Inom kort kommer korrektionssignalen att kunna tas in via mobiltelefonen. Sådana system finns redan och testkörs på lite olika platser. När de kommer ut i handeln blir det onekligen enklare.
Hushållningssällskapens maskinrådgivare gjorde uträkningar för vid vilken minsta areal en investering i autostyrning med GPS och RTK var ekonomiskt motiverad. Det är nu några år sedan och då låg brake even vid cirka 400 hektar. Uträkningen var gjord på en ren spannmålsgård och vinsterna låg i minskad tidsåtgång på traktorer och maskiner samt mindre åtgång av utsäde, gödning och växtskydd till följd av ingen överlappning.
Vid odling av specialgrödor, såsom potatis, kommer brake even vid en betydligt mindre areal.