Den 50 år gamla växtskyddslagen ska ersättas. Förra veckan lämnades ett lagförslag till riksdagen.
– Vi ser positivt på det. LRF har arbetat för en ny växtskyddslag i decennier, säger Marcus Söderlind i LRFs riksförbundsstyrelse.

Hotet att främmande växtskadegörare ska etablera sig inom EU och i Sverige har ökat de senaste åren, främst på grund av ökad internationell handel och ett ökat resande i kombination med ett förändrat klimat. Särskilt problematiska är skadegörare från andra kontinenter. Dessa har sällan naturliga fiender och våra träd och växter saknar vanligen motståndskraft mot dem.

Den nya växtskyddslagen ska ge ett bättre och effektivare skydd mot växtskadegörare som – om de etablerar och sprider sig – kan få oacceptabla ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser för vår hållbara produktion.

Lagförslaget innehåller både ett tydligare sanktionssystem och utökade möjligheter för företagare att få ersättning om man drabbas av bekämpningskostnader välkomnas av trädgårds- och växtodlingsföretag och skogsägare.

I EU-lagstiftningen betonas värdet av tillförlitlig diagnos av växtskadegörare. I Sverige saknas dock tillräcklig kapacitet för provtagning, analys och diagnostik av växtskadegörare. I Sverige finns inget officiellt växtskyddslaboratorium, något som alla andra EU-länder har. Därför får idag laboratoriekapacitet upphandlas utomlands. Den nu föreslagna nya lagstiftningen innebär att vi måste säkerställa tillräcklig kapacitet och kvalitet avseende diagnos av växtskadegörare.

Den tidigare landsbygdsministern, Jennie Nilsson, tillsatte en utredning som hösten 2020 konstaterade att det kan bli ännu svårare att säkerställa en tillräcklig tillgång till diagnostjänster och ett diagnoslaboratorium därför bör inrättas i Sverige. Det är mycket tveksamt om de svenska   diagnosbehoven   kan   tillgodoses   av   utländska laboratorier. Skulle ett utbrott av en växtskadegörare drabba flera länder samtidigt är det oklart om svenska behov kommer att prioriteras av utländska laboratorier. LRF delar utredningens slutsatser och uppmanar regeringen att snabbt inrätta ett diagnoslaboratorium i Sverige.

– Konsekvenserna av att få in nya växtskadegörare i landet kan bli mycket omfattande. Här är snabbhet oerhört viktigt. För att fastställa vilken skadegörare det rör sig om krävs skyndsam diagnos för att svara upp till jord- och skogsbrukets behov. Därför behöver vi diagnoskapacitet i Sverige. Dagens system med att upphandla laboratorier utomlands räcker inte, säger Marcus Söderlind.

Marcus Söderlind i LRFs riksförbundsstyrelse.