EU-kommissionen har presenterat ett nytt lagstiftningsförslag som ska göra det möjligt att använda grödor framtagna med nya genomiska tekniker, exempelvis den nobelvinnande gensaxen, CRISPR-Cas9 i EU. Denna moderna växtförädlingsteknik möjliggör framtagandet av nya sorters grödor med egenskaper som gör dem bättre anpassade till ett förändrat klimat och mer tåliga för den torka och värme som finns i Sverige.

Lantbruksnytt skrev om detta förslag redan för någon vecka sedan då information läckt ut, läs om det genom att klicka här.
Nu kommenterar LRF förslaget:

I dagsläget regleras NGT:s genom EU:s GMO-lagstiftning efter en dom i EU-domstolen år 2018. Med den nya lagarna skulle NGTs i stället regleras separat. En avgörande skillnad mellan NGT-grödor och “vanliga” GMO-grödor är dock att NGT-grödorna inte tillförts genetiskt material från andra sorters växer, utan i stället att det på ett riktat sätt skapas mutationer i existerande DNA.

– Vi ser allt tätare perioder av torka/värme och när det gäller klimatförändringarna står lantbruket i främsta ledet. Det är lantbrukarna som drabbas först och hårdast av extremt väder. Därför är det av största vikt att det finns tillgång till så bra och effektiva tekniker och metoder som möjligt, inte minst gällande växtförädling, säger Lennart Nilsson förbundsstyrelseledamot LRF

Nya genomiska tekniker (NGT) är redan tillåtet och används redan och på marknaden utanför EU. Vilket snedvrider konkurrensen och EU hamnar i baksätet.

– Det svenska lantbruket är en framtidsbransch som gärna använder ny teknik för att öka de svenska skördarna. Samtidigt arbetar vi hela tiden med hållbarhet för att minska påverkan på miljön och klimatet. För att ligga i framkant och kunna anpassa oss till klimatomställningen behöver vi ta del av den senaste tekniken. Inte minst för att kunna konkurrera på en alltmer global livsmedelsmarknad. Med hjälp av nya växtförädlingstekniker, exempelvis nobelvinnande Crisper/Cas9, går det snabbare att få fram nya grödsorter som är tåligare mot torka, växtsjukdomar, ge högre skörd och grödor bättre anpassade för att möta den klimatomställningen lantbruket står inför, säger Lennart Nilsson förbundsstyrelseledamot LRF.

Lennart Nilsson förbundsstyrelseledamot LRF