Av regeringens reformutrymme på 80 miljarder kronor går 1 miljard kronor till konkreta insatser kopplade till lantbruket, varav 600 miljoner kr investeras för att påbörja beredskapslagring under 2026. Att en stor del av regeringens reformutrymme, 16 miljarder kr, går till sänkt matmoms betonar matens viktiga roll i samhället.

I dagens pressmeddelande kan man skönja att LRF:s ordförande Palle Borgström är lite nöjd. Det har nog aldrig skett innan. Normalt är han missnöjd, något som antagligen hänger ihop med hans uppdrag. Skulle Palle Borgström säga att det går att bedriva lönsamma lantbruk i Sverige skulle han antagligen blivit avsatt omedelbart. Trots att det bevisligen finns en stor mängd mycket lönsamma lantbruk i Sverige.
Och självklart är han på sin vakt även i dagens pressmeddelande, och fokuserar mest på det som kunde gjorts ännu bättre än att glädjas åt det som trots allt blivit bra.

– Stora delar av regeringens höstbudget fokuserar på maten. Från sänkt matmoms till att, fyra år efter Rysslands invasion av Ukraina, komma i gång med beredskapslagring som redan borde vara på plats. Att stödet till Norrland förstärks, för att upprätthålla livsmedelsproduktion i hela Sverige. Höstbudgetens reformer belyser att svenska bönder har en viktig roll i att säkra tillgången på mat och stärka samhällets motståndskraft, säger Palle Borgström.

Att växtodlingen de senaste åren pressas så hårt är oroande för Sveriges livsmedelsberedskap. Sveriges lantbruk är sårbart för globala prisförändringar, något som ligger utanför bondens kontroll.

– Läser man det finstilta i höstbudgeten ser vi ökade kostnader i närtid för de som odlar Sveriges åkrar. I klimatredovisningen framgår att svenskt jordbruk kommer att gå före in i utsläppshandelssystemet ETS2, vilket vi inte ser ger någon tydlig klimatnytta. Regeringen väljer en väg som definitivt leder till försämrad konkurrenskraft för de som odlar svenska grödor under den långa, eventuellt eviga, tid det tar tills EU inför samma regler. För att stärka svensk växtodlings konkurrenskraft och säkra svensk livsmedelsförsörjning behöver regeringen i kommande budgetar uppfylla sitt löfte från 2023 om att kompensera de gröna näringarna för de ökade kostnader i utvidgade utsläppshandelssystemet. För i höstbudgeten lyser detta regeringslöfte med sin frånvaro, säger Palle Borgström.

LRF ser även ett fortsatt behov av satsningar på ökad nötkötts- och lammproduktion. Lönsamheten inom dessa produktionsgrenar är fortsatt svag, samtidigt som butikshyllorna är tomma på svensk kött. I dagsläget saknas tillräckliga åtgärder för dikor och lamm vilket ytterligare betonar vikten av att staten bidrar till att vända utveckling. LRF ser även ett behov av att regeringen fortsätter arbetet för en mer flexibel beteslagstiftning.

I höstbudgeten tillskjuts ekonomiska medel för övervakning för smittsamma sjukdomar. Men det finns mer att göra. Ersättning för förebyggande smittskyddsåtgärder och produktionsförluster är avgörande för att säkerställa en hållbar och konkurrenskraftig djurhållning i Sverige, samtidigt som det bidrar både till djurens hälsa och lantbrukarnas ekonomi.

I den del av regeringens höstbudget där klimatklivet ingår, utesluts investeringsstödet till gårdsbaserad biogas. Sverige behöver investera i biogasen för att stärka både klimatnytta och lantbrukets energiförsörjning. Lokal energiproduktion är avgörande för Sveriges krisberedskap – gårdsbiogas är en strategisk resurs.

LRF ser positivt på att regeringen i höstbudgeten år 2026 gör förändringar på flera skatteområden som exempelvis beskattningen av naturvårdsavtal, som ligger i linje med de förslag som LRF länge framfört. Nu får den svenska skogen förbättrade skatteregler för tidsbegränsade naturvårdsavtal. LRF ser även positivt på förbättrade 3:12-regler och sänkta arbetsgivaravgifter för unga.

Från och med år 2027 aviserar regeringen att kostnaden för ersättning till följd av fridlysningsregler ökar med 100. Samtidigt som LRF välkomnar att regeringen förtydligar en rätt till ersättning för fridlysning och artskydd saknas extra medel till ersättning för artskydd i nästa årsbudget. Det är av stor vikt att regeringen redan under 2026 prioriterar ersättningsrätt för intrång på grund av artskydd före formellt skydd.