EU-kommissionen har i går onsdag presenterat sitt förslag till långtidsbudget.  Trots att budgeten totalt sett ökar, vilket är ett steg i rätt riktning,  innebär förslaget samtidigt en kraftig neddragning av de öronmärkta medlen till lantbruket. Det är ett allvarligt felsteg i en tid av osäkerhet, krig i Europa och klimatkris.

Det anser LRF som  varnar för att förslaget allvarligt snedvrider konkurrensen inom EU – och slår direkt mot det svenska lantbruket och svenska matpriser.
Förslaget innebär en djupt oroande förändring: den öronmärkta finansieringen till jordbruket minskas rejält. Det ger medlemsländerna större frihet att själva avgöra hur ersättningar ska fördelas, vilket riskerar att resurserna styrs bort från livsmedelsförsörjningen till andra områden.
Att minska öronmärkningen av jordbruksmedel innebär att villkoren för lantbrukare i olika länder kan komma att skilja sig avsevärt. Svenska bönder, som redan i dag verkar under tuffare krav än många kollegor i andra EU-länder, riskerar därmed att hamna i ett ännu sämre konkurrensläge och den inre marknaden riskerar att urholkas.
LRF varnar för att förslaget allvarligt snedvrider konkurrensen inom EU – och slår direkt mot det svenska lantbruket och svenska matpriser.

– Det är ett riktigt dåligt förslag som EU-kommissionens lagt fram. Trots massiv kritik väljer EU-kommissionen att gå vidare med en omläggning av jordbrukspolitiken som riskerar att urholka både europeisk konkurrenskraft, den gröna omställningen och livsmedelsproduktion. Det är särskilt allvarligt för Sverige och svenska konsumenter som riskerar att få dyrare matpriser, säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF.

Den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, skapades efter andra världskriget för att säkra tillgången på mat till rimlig kostnad i hela Europa. Bristen på mat under andra världskriget skulle inte upprepas. Då, precis som nu, insåg man hur avgörande det är att kunna producera livsmedel i alla delar av unionen, särskilt i tider av kris eller krig. I dag, med krig i Europa, klimatkris och globala handelsstörningar, är behovet av en stark, gemensam och strategisk jordbrukspolitik ännu större.
– Jordbruket är inte vilken näring som helst. Det handlar om vår förmåga att producera mat – även i kris och att alla EU:s medborgare har tillgång till mat till rimliga priser. Därför måste jordbrukspolitiken vara långsiktig, stark och rättvis, säger Palle Borgström.

Debatten i Sverige om höga matpriser har fått politiker att agera, velat värna den svenska livsmedelsproduktionen. Det saknas dock förståelse för vad som faktiskt krävs för att göra svensk livsmedelsproduktion lönsam.

– Det är ren dubbelmoral att säga sig värna om svenska bönder och konsumenter – samtidigt som man passivt ser på när EU river upp grunden för ett fungerande jordbruk. Om man på allvar vill att svenska konsumenter ska kunna köpa mat till rimliga priser, då kan man inte låta det här förslaget gå igenom. I slutändan är det svenska hushåll som får betala priset för politisk passivitet, säger Palle Borgström.

LRF understryker att omställningen inom jordbruket – mot fossilfri produktion, ökad biologisk mångfald och generationsväxling – kräver gemensamma investeringar. Det är inte en fråga om bidrag – utan om strategiska satsningar på Europas framtid.

– Europas bönder är redo att leverera, men samhället måste ge rätt förutsättningar. Vi behöver konkurrens på lika villkor,  inte ett EU där några länder investerar medan andra halkar efter, säger Palle Borgström.

Palle Borgström menar att EU:s gemensamma jordbrukspolitik är till för att säkerställa en tryggad livsmedelsförsörjning såväl i fredstid som i kristid. Det faktum att den idag är gemensam är en grundsten i EU:s inre marknad och garanterar att vi har stabila och rättvisa villkor för livsmedelsproduktionen i hela EU. Det vilar ett tungt ansvar på den svenska regeringen. Ska det här förslaget stoppas, eller kraftigt omarbetas, krävs att Sveriges regering och våra Eurpaparlamentariker tar en tydlig och aktiv roll. Det handlar om Europas livsmedelsförsörjning och lantbrukets framtid.

LRF:s krav:

Att Sverige kraftfullt motsätter sig en nedmontering av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Att regeringen verkar för Jordbrukets lönsamhet ökar långsiktigt så att jordbruket kan säkra livsmedelsförsörjning och den gröna omställningen.
Att svenska europaparlamentariker tydligt agerar mot att strategiska sektorer som jordbruket försvagas i en tid av kris.