Mångmiljonsatsning på ny typ av skogsgödsel
Att plantera tallplantor i jord med berikad biokol gör att de växer bättre. Det kan forskarna vid Karlstads universitet fastställa efter att ha analyserat plantor de odlat i växthus. Det berikade biokolet kommer från restprodukter från Skoghalls bruk. Resultatet är ett potentiellt gödningsmedel som är bra för miljön på många sätt.
– Det här är verkligen en positiv innovation för regionen, säger Maria Sandberg, lektor i miljöteknik på Karlstads universitet.
Forskningsprojektet har pågått sedan slutet av 2018 och är ett samarbete mellan Karlstads universitet, Stora Enso, Mellanskog, Econova, Skogsstyrelsen och Paper Province. En unik mix av aktörer som tillsammans täcker hela värdekjedjan. I slutet av oktober fick samarbetet knappt fyra mijoner av VINNOVA för att fortsätta projektet i tre år till, något som kan leda till stor miljönytta för både markägarna och skogsindustrin.
– Våra markägare är intresserade av en riktigt stark och bra planta. Vi vill ha ett gödningsmedel som är både är ekonomiskt och bra för miljön, säger Emil Mattsson på Mellanskog.
Rester från bruken
Biokolet framställs ur slam från massa- och pappersbrukets vattenrening. Biokol blandat med aska från biobränslepannan och kväve från ett kommunalt reningsverk blir ett gödningsmedel i pulverform som sedan kan pressas till pellets.
– Stora Enso vill göra bra saker både för miljön och ekonomin. Hållbarhetsfokus är ett måste för en modern koncern med miljömedvetna kunder, säger Margareta Sandström, miljöchef på Stora Enso Skoghalls bruk.
– Det är resursslöseri att inte ta tillvara på restströmmarna. Vi vill sluta kretsloppen och samtidigt minska kostnaderna för biprodukter, säger hon.
Lämnar stort miljöavtryck
Emil Mattsson på Mellanskog är inne på samma linje:
– De gödningsmedel som används i skogen idag kräver väldigt mycket energi vid framställningen. Kan vi framställa gödsel utan att producera så mycket koldioxid vore det bra, säger han.
Vid gödsling av stora skogsarealer används idag helikopter och därför är pellets den bästa formen. På Karlstads Universitet finns en pelletsmaskin i mindre skala för att få fram den mest användbara produkten. Under testerna har pulver blandats i jord och torv för att se hur plantorna påverkas.
Planteras ut i höst
Nästa steg är att använda berikat biokol vid Stora Enso plantskola. Plantorna kommer sedan att sättas ut i skogen under oktober 2020 och 2021. Där har sedan forskarna möjlighet att följa hur de blivande träden växer.
– Vi är väldigt duktiga på skog i Värmland, vi har alla aktörer som behövs för att få fram en riktigt bra produkt, säger Maria Sandberg.