Skillnaderna i maskinkostnader mellan svenska växtodlingsgårdar är stora. För många lantbrukare kan det vara just här som skillnaden mellan röda och svarta siffror avgörs.

Analys av ekonomiska resultat från växtodlingsföretag i Danmark visar att maskinkostnaderna är en av de största och mest varierande kostnadsposterna i lantbruket. Faktum är att de gårdar som har stora maskinkostnader ofta lägger ungefär dubbelt så mycket per hektar som de mest kostnadseffektiva företagen. Man kan anta att samma situation råder i Sverige.
– I en växtodling där marginalerna redan kan vara pressade är detta ett av de områden där man verkligen kan göra skillnad. För vissa lantbrukare kan det vara avgörande för om resultatet hamnar på plus eller minus, säger lantbruksekonomen Poul Østergaard, på det danska rådgivningsföretaget Velas, i en intervju i danska Effektivt Landbrug.
Enligt analyserna, som kommer från danska Seges Innovation, finns det betydande möjligheter att förbättra ekonomin.
– Vi ser att det i vissa fall går att spara flera tusen kronor per hektar genom att optimera maskinkostnaderna. Det är pengar som går direkt till sista raden, säger Poul Østergaard.

Stora vinster
Samtidigt menar han att många lantbrukare underskattar hur mycket det finns att vinna.
– Om man kan förbättra resultatet med några hundra eller ett par tusen kronor per hektar får det snabbt stor effekt på företagets ekonomi. Därför är det här ett område som förtjänar större uppmärksamhet.
Analysen visar att växtodlingsgårdar med försäljningsgrödor som fattar väl genomtänkta beslut kring maskinparken generellt har betydligt lägre maskinkostnader än genomsnittet.
– Det kan kosta mycket pengar att inte ha fokus på detta område, säger Poul Østergaard.
Maskinkostnaderna omfattar bland annat avskrivningar, underhåll, bränsle, försäkringar och kapitalkostnader. Trots att det ofta är den största kostnadsposten i växtodlingen upplever han att många lantbrukare lägger större fokus på exempelvis utsäde, gödsel och växtskydd.
En orsak är att maskinkostnaderna kan vara svårare att få grepp om.
– De påverkas av både väder, driftsförhållanden och kapacitetsutnyttjande. Efter ett bra år kan man känna att man har rätt maskiner, medan ett regnigt år kan ge känslan av att kapaciteten är för liten. Det gör det svårt att hitta rätt nivå.

Köper maskiner på magkänsla
En vanlig utmaning är också att investeringar i maskiner ibland görs utan tillräckliga ekonomiska beräkningar.
– När man köper mark eller bygger nytt räknar man ofta mycket noggrant på investeringen. Men när det gäller en ny traktor eller en skördetröska för flera miljoner kronor går besluten ibland betydligt snabbare, säger han.
När Poul Østergaard analyserar de företag som lyckas bäst med sin maskinekonomi återkommer en gemensam faktor, nämligen att de har en tydlig strategi.
– De har funderat igenom hur stor maskinpark de behöver, när det är motiverat att byta maskiner och om det är mest ekonomiskt att köpa nytt eller begagnat. Det handlar inte om en universallösning utan om att ha en strategi som passar det egna företaget.
De mest framgångsrika företagen har också en god förståelse för sambandet mellan areal och maskinkapacitet.
– Många menar att de kan ta in mer mark utan att investera i fler maskiner. Ofta är det ett tecken på att kapaciteten redan är större än vad verksamheten egentligen kräver.
Det är inte bara de stora investeringarna som påverkar ekonomin. Även den dagliga driften spelar en viktig roll.
– Logistiken betyder mer än många tror. Om fälten ligger utspridda går det mycket tid till transporter, vilket kostar både arbetstid, maskinslitage och bränsle.

Långsiktiga lösningar
Även små ineffektiviteter, som onödiga körningar eller dåligt planerade arbetsflöden, kan påverka resultatet.
– När en skördetröska kostar flera tusen kronor i timmen blir det snabbt dyrt om den står stilla eller används ineffektivt.
Hans främsta rekommendation är att lantbrukare sätter siffror på sin maskinekonomi och tar hjälp av rådgivning vid behov.
– Man ska vara nyfiken på sina kostnader och låta någon utomstående granska dem tillsammans med en själv. Det går att räkna på ekonomin, och växtodlingsrådgivare kan hjälpa till att bedöma vilken maskinlösning som är mest lönsam för det enskilda företaget.
I slutändan handlar det om att fatta rätt beslut – inte de snabbaste.
– Undvik att fatta investeringsbeslut bara för att förutsättningarna ser bra ut just i dag. Fundera i stället på vad som är rätt för företaget de kommande fem åren, säger Poul Østergaard.