Vissa svampar slösar, andra återvinner och det kan avgöra hur mycket kol som stannar kvar i skogen. Forskare har nu avslöjat hur svamparna hanterar sitt mycel, nätverket som bygger upp svampens kropp. Resultaten kan ge nya insikter om kolcykeln och klimatets framtid.

Forskare vid Lunds universitet har undersökt hur svampar återvinner sitt eget mycel när de växer. Med hjälp av mikrofluidikchip, enheter som hanterar och analyserar extremt små vätskevolymer genom mikroskopiska kanaler, kunde forskarna visa att näringstillgången hos svampen påverkar hur mycket mycel som återvinns.
– Resultaten visar att de studerade svamparna kan delas in utifrån två tydliga strategier. Det finns en ”slösaktig” grupp som lämnar kvar stora mängder inaktivt mycel, och en ”sparsam” grupp som snabbt återvinner större delen av sitt mycel under tillväxt, säger Dimitrios Floudas, biologiforskare vid Lunds universitet.

De skilda strategierna speglar svamparnas ekologi. De slösaktiga arterna koloniserar kortlivade träsubstrat som kvistar och grenar och har ofta kortare livscykler. Deras ”live fast, die young”-inställning gör att de inte har tid att investera energi i att återanvända näringen i det kvarvarande mycelet.
De sparsamma arterna däremot växer på stora stockar och har därför längre livscykler. Genom att återvinna mycel kan de bevara näringsämnen, men också minska förluster till svampsugna hoppstjärtar och kvalster samt konkurrerande mikrober. Återvinningen av mycel minskar nämligen mängden tillgängliga näringsämnen för dessa organismer.
– Det mest överraskande var att arter som vi på makronivå uppfattar som långsamma, svampar som växer på trädstammar under flera år utan att dö var snabbast på att återvinna sitt mycel. Samtidigt lämnade de alltid små delar av sitt nätverk kvar, ett slags ”stand-by-mycel” redo att växa igen om resurserna plötsligt ökar, säger Kristin Aleklett, biologiforskare vid Lunds universitet.

Den nya studien öppnar för mer precisa uppskattningar av hur olika svampar bidrar till kolbindningen. Resultaten ger en unik inblick i svamparnas dolda liv och visar hur mikroskopiska organismer kan påverka stora ekosystem.
– Svampar spelar en avgörande roll för kolbindningen i våra skogar. Olika arter gör helt olika jobb. Studien sätter fingret på varför biologisk mångfald är så viktigt, säger Dimitrios Floudas.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften New Phytologist och kan läsas i sin helhet genom att klicka här.