ANNONS

Mer kol i marken kan skydda skördar i ett framtida klimat

Odlingsmetoder som ger en högre kolhalt i åkermarken kan skydda både vete- och kornodlingar i ett framtida förändrat klimat. Detta enligt en ny studie från Lund. De metoder som krävs är dock på kort sikt kostsamma för jordbrukare, påpekar forskarna, som efterlyser riktade miljöersättningar.
De pågående klimatförändringarna utgör ett hot mot den framtida livsmedelsförsörjningen. I Sverige väntas den globala uppvärmningen leda till att odlingssäsongen blir längre, men också till att vädret blir mer varierat och att risken för extremväder ökar, något som kan leda till sämre skördar. Att öka jordbrukets motståndskraft i ett framtida klimat är därför avgörande för livsmedelssäkerheten.Nu har forskare vid Agrifood Economics Centre och Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet undersökt om en ökad kolhalt i marken kan öka jordbrukets motståndskraft – och svaret är ja.

Ökar jordbrukets motståndskraft
– Vi visar att brukning av jorden på ett sätt som bevarar eller lagrar kol i marken gör skörden mer motståndskraftig mot de vädervariationer som kommande klimatförändringar väntas föra med sig, som högre temperaturer med mer frekventa perioder av torka, men också längre perioder med kraftig nederbörd, säger Mark Brady, docent i naturresurs- och miljöekonomi vid AgriFood/SLU och CEC.

Sedan tidigare är det känt att en hög kolhalt i åkermarken är förknippat med bättre vattenhållande förmåga, mer växtnäring och mindre risk för markpackning och erosion. Det har även varit känt att tidpunkten för när under en grödas växtperiod som en extrem väderhändelse inträffar är av betydelse. Däremot har det varit outforskat hur dessa faktorer samverkar, och det är det som forskarna tittat på när det gäller vete och korn. För vete visade resultatet att högre kolhalt är gynnsamt under alla omständigheter, för korn bara under vissa omständigheter.

Andra metoder behöver premieras
Sammantaget är det dock tydligt att brukningsmetoder som bevarar eller lagrar kol i marken, till exempel perioder med gräsvall eller mellangrödor, kan fungera som en försäkring för framtida skördar, säger Mark Brady. Men flera vanliga brukningsmetoder som används i dag, med intensiv bearbetning och odling av jorden, utarmar i stället marken på kol. Och att gå över till andra metoder skulle på kort sikt vara kostsamt för många jordbrukare.

– Därför kan det under en period krävas riktade styrmedel till slättbygd för att underlätta övergången till mer jordvänliga brukningsmetoder eftersom de miljöersättningar som finns i dag generellt är för låga för att locka till sig något större intresse, säger Mark Brady.

Han påpekar att en ökad kolinlagring i marken också skulle ge en minskad klimatpåverkan från jordbruket, och att vinsterna med mer jordvänliga brukningsmetoder därför skulle vara flera.

Relaterade artiklar

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng