Nu är det klart, trots alla lantbruksprotester, EU-kommissionen och Mercosur-länderna enas efter 25 års förhandlingar om ett jättelikt frihandelsavtal. För lantbruket i EU totalt är det till nackdel men för svenskt lantbruk ett litet bekymmer samtidigt som svensk industri kan bli stora vinnare.

Kommissionsordförande Ursula von der Leyen reste till Uruguay för att skriva under avtalet. Hon ser det som en vinst för Europa. En helt annan åsikt har däremot många lantbruksorganisationer runt om i Europa.
Den senaste tiden har det organiserats flera protestaktioner mot Mercosur. Avtalet mellan EU och Mercosur-länderna kommer att skapa en av världens största frihandelszoner med mer än 700 miljoner invånare.

Ett steg kvar
EU-parlamentet måste dock godkänna avtalet. Detta förväntas tidigast under andra halvan av år 2025.
Men avtalet är ett helt oacceptabelt paket menar flera lantbruksorganisationer. Enligt dem undergrävs allt som Europa står för vad gäller miljö, klimat, djurskydd och processtandarder, bara för att tillgodose exportintressen från enskilda industrigrenar. Den här politiken är orealistisk, skadlig för klimatet och riskerar att sätta den inhemska livsmedelsförsörjningen i fara.
Uppmaningen är därför att EU-rådet och Europaparlamentet att inte godkänna avtalet. Det är ännu oklart om EU-kommissionen kommer att försöka undvika nödvändigheten av att få nationella parlamentens godkännande genom att dela upp avtalet. För närvarande försöker Österrike, Frankrike och Polen få fler länder med sig för att skapa en blockadminoritet. Enligt rapporter har även Italien uttryckt oro för avtalet.

EU:s standarder
Tysklands ekonomidepartement försäkrar dock att Mercosur-avtalet inte kommer att påverka de europeiska produktstandarderna. Detta gäller även livsmedel och jordbruksprodukter. Endast produkter som uppfyller de omfattande europeiska reglerna får enligt det tyska ekonomidepartementet importeras till EU.
De pekar även på bilaterala skyddsklausuler som ska göra det möjligt att åtgärda ekonomiska nackdelar som kan uppstå genom oväntad eller stor ökning av importen. Exempelvis kan kvoter stängas av i upp till fyra år. Det har också spekulerats om EU skulle skapa en kompensationsfond för lantbrukare, men inga detaljer om detta finns ännu.

Nötkött stor fråga
Tullfördelar och importkvoter gäller inte direkt efter den grundläggande överenskommelsen från år 2019. Efter en övergångsperiod på sex år kommer en importkvot på 7,5 procent tullavgift för färskt och kylt nötkött över 54 450 ton och samma tullsats för fryst nötkött över 44 550 ton att gälla, totalt 99 000 ton. För de relevanta importerna måste dessa mängder enligt köttbranschen multipliceras med en faktor på 0,77 för att få fram den faktiska produktvikten. Det innebär att nötköttskvoterna gäller för cirka 76 000 ton.
För färskt, kylt och fryst fläskkött gäller en importkvot på 25 000 ton till 83 euro per ton. Omräkningsfaktorn är 0,83, vilket gör att det motsvarar 20 750 ton. Import av fläskkött från Mercosur-länderna till EU är dock för närvarande inte tillåtet enligt veterinärlagstiftning och därmed påverkar inte grisköttet EU:s lantbruk lika mycket som nötköttet.

Stora prisförändringar ett problem
Vid starten av avtalet gäller endast en sjättedel av dessa mängder, vilket innebär att det maximalt kan importeras 12 700 ton nötkött. Dock tror experter inte att dessa köttmängder kommer att släppas ut på marknaden. Kött som tidigare handlades utanför kvoterna kommer istället att handlas inom dessa. Analytiker tror även att kött från Mercosur-länderna kan tränga ut importer från andra länder som Nya Zeeland, Australien eller Chile. Chile ligger visserligen i Sydamerika men ingår inte i Mercusurländerna.
En del analytiker ser dock en risk i att det uppstår en prispress för animalieproducenter inom nötkött i EU på grund av den stora prisskillnaden mellan sydamerikanskt och nötkött i EU. Produktionskostnaden för nötkött är nämligen endast hälften i Sydamerika jämfört med i EU. Risken är stor att framförallt restauranger i Europa kommer satsa på den billigaste varan.

Olika förväntningar på mjölk
EU:s eftergifter för mejeriprodukter är svagare. Mercosur-länderna får leverera 30 000 ton ost och 10 000 ton skummjölkspulver. De nuvarande tullarna på mellan 12 och 28 procent kommer att tas bort inom nio år. Vid avtalets start ska dessutom importtullarna på smör sänkas med 30 procent och på yoghurt med 50 procent.
Förutom nötkött och fläskkött omfattar Mercosur-avtalet även om en importkvot för fågelkött på 180 000 ton och en tullfri kvot på 180 000 ton socker per år. Övergångsperioden för dessa produkter är fem år. Dessutom ska det finnas en tullfri importkvot på 45 000 ton honung. För etanol från Mercosur-länderna är importkvoten 650 000 ton, varav 450 000 ton är tullfria för kemiindustrin och de resterande 200 000 ton är fritt handelsbara.

Några lantbrukare kan vinna
Genom avtalet erbjuder Mercosur-länderna förmåner för EU:s exportprodukter inom lantbruket. Till exempel ska de öppna sina fläskköttsmarknader för EU-varor. Även mejeriprodukter ska få lättare tillgång till den sydamerikanska marknaden. De europeiska mejeriföretagen förväntar sig dock inga stora ökade försäljningsmöjligheter och inte heller något ökat importtryck. Eftersom USA, på grund av sin närhet till Mercosur-länderna, har tydligare handelsfördelar än EU:s mejeriföretag. En del analytiker räknar dock med en ökning av exporten på EU-nivå, särskilt för ost, där efterfrågan ökar i Mercosur-länderna.

Billigare foder
Avtalet innebär även att exporttullarna på soja från exempelvis Argentina ska minska, så experter utesluter inte mindre priser på foder i EU.
Detta kan dock begränsas av EU:s nya avverkningslagar som ska medföra att EU inte importerar produkter som bidrar till avskogning av exempelvis Dessa regler skulle börjat gälla den 1 januari år 2025 men har nu skjutits upp ett år.
På den positiva sidan räknar man med att avskaffade av tullar medför att spannmål från EU kommer att ge bättre försäljningsmöjligheter, framförallt för brödvete, durumvete och foderkorn. Även vin, malt, potatis och spritdrycker får nya chanser till ökad export till Sydamerika tack vare tull- och kvotfri marknadstillgång.

Alternativ till USA
Mot bakgrund av hotande USA-tullar på EU:s jordbruksprodukter, som den tillträdande amerikanske presidenten Donald Trump har antytt, bedömer jordbruksbranschen avtalet som viktigt för att säkra den europeiska konkurrenskraften och öppna nya marknader i Sydamerika och framförallt för EU:s verkstadsindustri är Mercosur-avtalet mycket viktigt. Därav är motståndet till avtalet ringa i länder som Tyskland och Sverige medan det är större i länder som Frankrike och Polen.
Sverige är ingen stor exportör av livsmedel och inte heller självförsörjande. Även om Mercosur-länderna framöver kan exportera livsmedel till ett mindre pris till Sverige tror inte analytiker att det påverkar priset på de svenska livsmedlen i Sverige nämnvärt samtidigt som svensk industri blir av med de nuvarande stora tullarna för bilar och bildelar samt maskiner och IT-varor som exporteras till Mercosur-länderna.
För Sverige innebär sannolikt avtalet en stor vinst totalt sett utan några förlorare.