Mellan åren 1990 till 2020, det vill säga 30 år, har metanavgången minskat med 21 procent från Sveriges mjölkkor, mätt i mängd producerad mjölk.
Det slår forskare på SLU och Chalmers fast i en ny rapport och det är intressanta uppgifter då många tror tvärt om, samt att det höjs krav på att metanutsläppen ska minska.

De har alltså redan minskat, och rejält. Visserligen släpper varje enskild ko ut lite mer metan i dag jämfört med för trettio år sedan, men det beror på att kon i dag äter mer foder som omvandlas till mjölk och kött. Vad en enskild ko släpper ut spelar ju mindre roll, det är utsläppen per kg mjölk som är det intressanta när man pratar om mjölkproduktion.
Så ur det perspektivet är svensk mjölkproduktion hållbar och utvecklingen går åt rätt håll.
Ekologiska kor, som producerar mindre mängd mjölk, släpper således ut mer metan per kg mjölk, något som inte kommer fram särskilt väl i debatten.
Denna forskning kan även knytas till beteskravet.
Det finns i dag en utredning som visar att ett avskaffande av beteskravet är bra för såväl djur, mjölkproducenternas ekonomi och mängden betesdjur, men som ändå ifrågasätts av några partier.
Men då beteskravet även innebär att kon ska erhålla en viss mängd foder via betet under betesperioden innebär det att foderomvandlingen till mjölk blir sämre under betessäsongen och därmed släpper kor i Sverige ut mer mängd metan per kg mjölk tack vare beteskravet.

Färre mjölkkor på naturbete
Utredningen visar även att det är färre mjölkkor som går på naturbete i dag än förr. Det är naturligt då moderna stallar inte placeras nära naturbeten. Dock har andelen köttdjur på naturbeten ökat och därmed är betestrycket på naturbeten i dag i stort sett lika stor som för 30 år sedan. Ekonomiska stöd för att beta naturbeten har naturligtvis betydelse för detta.

Sämre lönsamhet
Under den trettioåriga mätperioden hade svenska mjölkföretag i snitt sämre lönsamhet än växtodlingsgårdar. I år är det dock skillnad, då lönsamheten just nu är mycket god inom svensk mjölkproduktion, kanske den bästa någonsin.

Totalt
Sammanfattningen av rapporten från SLU och Chalmers är att klimatutsläppen från svensk mjölkproduktion minskat och djurvälfärden ökat samtidigt som mjölkproduktionens bidrag till den biologiska mångfalden minskat, något som vägs upp av nötköttsproduktionen, och att lönsamheten totalt sett varit svag under dessa 30 år.