Greppa Näringen och Jordbruksverket har med hjälp av SLU uppdaterat värdena för ammoniakavgång i stallar, så kallade emissionsfaktorer. Med de nya faktorerna beräknas de årliga stallförlusterna för en mjölkko i lösdriftssystem med flytgödselhantering vara 1,2 kg kväve mindre än tidigare beräkningar och för en slaktgris på flytgödsel 0,2 kg kväve mindre.

De nya värdena kommer att användas i den framtida rapporteringen för Sveriges totala ammoniakutsläpp.

Rätt siffror är viktiga i rapporteringen
Uppgifterna används i beräkningsprogrammet Vera på gårdsnivå och i Statistiska centralbyråns beräkningar på nationell nivå som används när Sverige rapporterar till EU kommissionen till EU:s luftvårdsdirektiv. De flesta av värdena i litteraturgenomgången är lägre än de som använts i tidigare beräkningar, särskilt tydligt för förlusterna från djupströbäddar.

Inhysningssystem i Sverige
Förlusterna av ammoniak från olika djurslag och stallar varierar mellan länder liksom mätmetoderna för ammoniak i luften. Rapporten beskriver vilka stallsystem som dominerar i Sverige. Även inom Sverige förekommer ett antal olika stallsystem och kombinationer med system för gödselhantering. Det går alltså inte att använda en enda faktor för stallförlusten av ammoniak.

Litteraturstudien och urval av referenser
En sökning gjordes i databasen Web of Science. Studier från länder med annat klimat och andra inhysningssystem än Sveriges togs inte med, inte heller studier med endast ett fåtal djur. Studiernas upplägg när det gäller olika faktorer värderades. Exempel på felkällor när olika rapporter skulle jämföras var bland annat att antal dagar eller omgångar, använd mätmetod för ammoniak ibland var otydligt beskrivet.

Olika inhysningssystem och djurslag
Emissionsfaktorerna redovisades i första hand för de stallsystem som dominerar för respektive djurslag, men också med hänsyn tagen till tillgången på studier. För får och suggor med smågrisar saknades uppdelning på olika stallsystem så för dessa djurslag anges endast ett värde. Stallösningar är oftast likvärdiga i konventionell respektive ekologisk produktion och redovisas därför samlat. Det är dock vanligare med djur på hårdgjorda ytor utomhus i ekologisk produktion, där ammoniakförluster lätt uppstår.

För att se vilka konsekvenser ändringarna av emissionsfaktorerna får, gjordes beräkningar i kalkylverktyget Vera för ett urval av djurslag.

Mjölkkor och kvigor
Som exempel blev de beräknade årliga stallförlusterna för en mjölkko i lösdriftssystem med flytgödselhantering, 1,2 kg kväve lägre än med de tidigare faktorerna. Men med lägre stallförluster ökar mängden kväve i gödseln och därmed förlusterna vid lagring och spridning av gödseln. När spridningen antogs ske på vallar under vår och försommar blev, trots något mer kväve i gödseln, den totala ammoniakförlusten per ko, 0,9 kg kväve lägre än med den gamla emissionsfaktorn. Beräkning av stallförluster för yngre kvigor på djupströ och efterföljande spridning sen höst och nedbrukning inom 4 timmar, resulterade i totalt 3,5 kg kväve lägre per plats och år.

Grisar
Med den nya emissionsfaktorn för slaktgrisar på flytgödsel beräknades stallförlusterna liksom de totala förlusterna efter spridning vara 0,2 kg kväve per plats och år lägre. Då antogs spridningen ske med bandspridningsteknik under vårbruket och nedbrukning inom 4 timmar.

Fjäderfä
Slaktkycklingar var det djurslag där emissionsfaktorn höjdes något. I en besättning med 30 000 kycklingar ökade den beräknade totala förlusten i stall och efter spridning med 96 kilo kväve per år för besättningen totalt efter bredspridning på hösten och nedbrukning inom 4 timmar.

Stora anläggningar med fjäderfä eller gris behöver miljötillstånd för sin verksamhet. En del i tillståndet är att de så kallade BAT-slutsatserna ska följas och bästa möjliga teknik användas. Trots höjningen av värdena för ammoniakförlusternas överskrids inte den övre gränsen i BAT-slutsatserna.

Greppa Näringens rådgivare, Ulrika Listh har beställt genomgången av emissionsfaktorerna, säger att den största vinsten med rapporten är att vi kan lita på att värdena nu är väl underbyggda.

– Beräkningsprogrammet Vera är redan uppdaterat med den nya värdena och de kommer att finnas med i SCB:s nästa rapportering av de nationella utsläppen. Eftersom justerade förlustsiffror även påverkar innehållet av kväve i gödseln, så kan även föreskrifter och allmänna råd kring stallgödsel behöva justeras framöver, fortsätter Ulrika.