Den årliga nyckeltalsrapporten från Sveriges Åkeriföretag visar att både efterfrågan på vägtransporter och lönsamheten sjönk för genomsnittsåkeriet under 2019. En fördelaktig kostnadsutveckling för bränsle och förare kunde ändå stabilisera vinstmarginalerna i slutet av året.

– Sammanfattningsvis ger årets nyckeltalsrapport intrycket av att 2019 var ett vanligt mellanår, där medlems­företagen naturligtvis var helt ovetande om hur 2020 skulle komma att bli. Det kanske förklarar att relativt stora belopp investerades och att beställningar av nya fordon löpte på under hela året, säger Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag.

Under 2019 fortsatte bostadsbyggandet att bromsa in vilket ger effekter på flera segment inom åkerinäringen. Bygg- och anläggning, fjärr och distribution samt miljötransporter påverkas direkt av minskat byggande. Fjärrbilsåkerierna kunde dock glädjas åt fortsatt starka exportvolymer med en svag krona i ryggen även om lönsamheten fortfarande är lägre än övriga segment. Miljötransporterna har känt av det minskade byggandet men samhällets ökade fokus på hållbarhet ger en lovande framtid. Lönsamheten för skogsåkerierna ökade men ligger fortfarande under medel, detta trots att efterfrågan på skogsprodukter föll för andra året i rad.

– Det är glädjande att skogsåkerierna lyckats öka sin lönsamhet, men det till en fortsatt låg nivå. Detta behövs verkligen inför kommande nyinvesteringar till följd av utbyggnaden av BK4 och nya regler kring fordonsvikter. Skogåkerierna är även ett av de segment som inte påverkats markant så här långt under Coronapandemin vilket säkert kommer synas i nästa års rapport, fortsätter Ulric.

Rapporten granskar i huvudsak 2019 års siffror men på grund av pandemins intågande har vi valt att ta med vissa jämförelser från 2020 i den internationella utblicken.

– Under det första halvåret av 2020 minskade frakt­volymerna kraftigt i hela Europa. Kostnadsbilden under det första halvåret 2020 ser ändå förhål­landevis gynnsam ut för de svenska åkeriföretagen, främst genom fallande globala oljepriser – förstärkt av en något högre värderad svensk krona, avslutar Ulric Långberg.