Utvecklingen av nya gentekniker som CRISPR-Cas9 har skapat en revolution inom biologisk och medicinsk forskning. De innebär möjligheter att göra riktade förändringar i arvsmassan på nästan alla slags organismer, från bakterier till människor. Tekniken innebär givetvis nya möjligheter men också risker och väcker frågor av etisk, social och juridisk natur.

CRISPR-Cas9 är en genredigeringsteknik som innebär att man lätt och specifikt kan göra förändringar i arvsmassan. Tekniken uppfanns så sent som 2012 men har redan hunnit får stor spridning och förhoppningarna på vad den ska kunna användas till är många. Inom växtförädling hoppas man exempelvis kunna utveckla nya grödor som är bättre anpassade till ett framtida förändrat klimat och inom medicin kan tekniken användas för att diagnostisera och behandla svåra sjukdomar. Tekniken kan också användas för att göra bestående förändringar av människans arvsmassa, något som väcker många både etiska, juridiska och politiska frågor.

Vid Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet tittar just nu forskare från bland annat medicin, idéhistoria och juridik på hur debatten kring den nya gentekniken har utvecklats och vilka faktorer som har påverkat olika synsätt och ställningstaganden. Trots liknande kulturer har man till exempel kunnat se tydliga skillnader i den offentliga debatten av dessa nya verktyg i de nordiska länderna.

– CRISPR är här för att stanna. Den innebär stora möjligheter men rymmer också etiska och samhälleliga utmaningar. Vilka tillämpningar är möjliga och vilka är önskvärda? Vi undersöker hur vetenskaplig kunskap, värderingar och normer påverkar såväl experter som allmänheten i deras uppfattning om de nya genteknikernas möjligheter och risker, förklarar gruppens koordinator Karin Broberg, professor i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.

I dag den 21 november bjuder forskarna inom den tvärvetenskapliga forskargruppen CRISPRideas vid Pufendorfinstitutet in till ett symposium där de olika aspekterna kring gentekniken CRISPR-Cas9 kommer att diskuteras utifrån såväl medicin, växtförädling, etik och historia. Även den mediala debatten kring tekniken kommer att belysas.

– Hur dessa tekniker ska tillämpas och regleras är en fråga för hela samhället och förutsätter en bred debatt där olika röster kan komma till tals, säger medarrangören Anna Tunlid, forskare i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet.