Gå inte vilse i effektljungeln när det är dags att investera i ny traktor. En och samma traktor kan ha flera effektangivelser för samma motor och vridmomentet, vilket faktiskt är det viktigaste, pratas det sällan om.
Som framgår av vidstående faktaruta kan en och samma traktor har flera olika effekter och det enbart när man talar om EN mätmetod. Hade vi blandat in den äldre mätmetoden, DIN, vilken då och då även den används i dag, hade det blivit ännu fler.
Men låt oss hålla oss till ISO 14396 vilket alla är överens om ska gälla som standard.
I en del broschyrer står det effekt vid nominellt varvtal och i andra vid maxvarv. Detta är dock samma, varför man kan bortse från det.
En modern traktormotor har en effekt vid nominellt varvtal och när varvtalet sjunker stiger effekten. I vidstående faktaruta anges effekten vid nominellt varvtal till 100 kW (136 hk) medan maxeffekten 106 kW (144 hk) erhålls när varvtalet sjunker till 1 050 rpm.
Detta är naturligtvis en bra egenskap, att motorn lyckas ge mer effekt när det går tungt och varvtalet sjunker.
Det som kan förvirra när man läser broschyrer i dag är den extra effekt, ofta kallad effekt boost, som motorn tillåts leverera vid vissa förutbestämda lägen. Det kan vara när traktorn körs med kraftuttag och/eller körs på någon av de högsta växlarna.
Även det är ett bra system.
När varvtalet ökar på en axel eller ett kugghjul minskar momentet, förutsatt att effekten är konstant. Omvänt innebär det att momentet kan vara konstant då varvtalet och effekten ökas samtidigt.
I praktiken medför det att då komponenterna i transmissionen roterar snabbare, exempelvis då man kör på en hög växel, kan man tillåta motorn att ge större effekt utan att riskera överbelasta transmissionen.
Att tillåta större effekt från motorn då kraftuttaget används är lika logiskt. Då fördelas ju kraften både över komponenterna i kraftuttaget och transmissionen till hjulen.
Det gäller alltså att veta hur traktorn ska användas när man läser en broschyr och bestämmer sig för en modell.
Den lantbrukare som bara ska dra icke kraftuttagsdrivna redskap på ett fält ska givetvis titta på effekten utan effekt boost medan den som kör mycket med kraftuttagsdrivna redskap samt i transport även har hytta av extraeffekten.
Men om man nu tycker detta är enkelt och självklart finns det än fler viktiga saker att ta hänsyn till och ett av dem är motorns vridmoment.
Nästan alla lantbrukare kan säga hur många hästkrafter deras traktor har men ytterst få kan redogöra för maximalt vridmoment och vid vilket varvtal detta erhålls. Det är synd, för den siffran är egentligen viktigare än effekten.
Vridmomentet är egentligen det arbete motorn kan göra.
Principiellt kan man säga att en motor med lång slaglängd har ett högt vridmoment. Det kan liknas vid att man vrider på en ratt. Det är lättare att vrida på ratten om man tar tag ute i kringlan än längre in på ekrarna. Samma sak gäller givetvis för en kolv, vevstake och vevaxel.
I dag kan man ändra vridmomentet på samma motor genom elektronisk motorstyrning, men de fysikaliska egenskaperna ligger alltid i botten och en jämförelse av motorns slaglängd är inte fel innan man bestämmer sig för fabrikat och modell.
En enkel liknelse för att man inte enbart kan titta på effektangivelsen är att ta en traktor och en motorcykel. Låt oss säga att båda har en motor på 74 kW (100 hk) och ska dra en fyra meter bred kultivator. Traktorn kommer givetvis att klara detta galant men motorcykeln kommer inte att flytta den en meter.
Även om vi skulle bygga om växellådan på motorcykeln och sätta bättre hjul på den kommer det inte att gå. Motorn har för litet vridmoment och motorcykeln för liten vikt.
Men det finns en möjlighet för motorcykeln att dra kultivatorn och det är om man monterar en konstruktion med taljor och linor mellan kultivator och motorcykel så att kultivatorn bara rör sig exempelvis 10 meter framåt när motorcykeln kör 200 meter framåt.
Det är detta som är vridmoment, det vill säga det arbete motorn och därmed traktorn kan utföra.
Vi är alltså överens om att stort vridmoment är en viktig egenskap på en traktormotor men det är även viktigt vid vilket varvtal maximalt vridmoment infaller. Som tidigare nämnts stiger effekten när motorns varvtal sjunker från maxvarv och en bit neråt. Givetvis är det en fördel om maximalt vridmoment infaller vid samma varvtal som maxeffekten, exempelvis vid 1 950 rpm för traktorn i vidstående faktaruta.
En del motorer har ett område där vridmomentet är konstant. Exempelvis kan motorn ge maximalt vridmoment vid 1 400–1 900 rpm. Det är givetvis en bra egenskap.
Man pratar även om vridmoments ökning i procent. Det är ett mått på hur snabbt vridmomentet ökar från den nivån som gäller vid maxvarv till nivån max vridmoment. Procentsiffran ska vara så hög som möjligt, men säger inte hela sanningen. Den gamla klassiska Volvo BM 350 Boxern var känd för sin segdragning men har en vridmomentsökning på endast 15 procent. Moderna traktorer i dag kan ligga på 30 procent men upplevs inte alls som lika sega. Det är en bekräftelse på det vi nämnde ovan, att motorns fysiska egenskaper är viktiga och att det inte går att lösa allt med elektronik och sofistikerade styrsystem. Motorn i Volvo BM 350 Boxer har lång slaglängd och stort svänghjul i förhållande till sin effekt. Det ger bra segdragningsegenskaper.
Även effektkurvan kan vara platt, det vill säga att maxeffekten erhålls exempelvis från 1 700–1 950 rpm. Det är givetvis en bra egenskap att motoreffekten hålls konstant även när varvtalet fortsätter att sjunka.
Många lantbrukare som byter ut en äldre traktor till en ny, och enligt broschyren, men något fler hästkrafter i den nya, upplever ändå den gamla traktorn som starkare.
Detta är ett ganska stort problem och det finns flera förklaringar till att det blir så, saker som är viktiga att tänka på vid traktorköpet.
Om den gamla traktorn hade sin effektangivelse i DIN och den nya enligt ISO 14396 eller 97/68/EC ska man veta att DIN-hästkrafterna är mer värda. Det sitter mer effektkrävande kringutrustning kvar på motorn när man mäter i DIN jämfört med ISO 14396 respektive 97/68/EC.
Likaså är det inte ovanligt att den nyare traktorn har större hydraulpump, mer servohydraulik, kompressor till luftkonditionering, större kylfläkt, med mera. Allt detta saker som stjäl effekt.
Är det dessutom så att den gamla traktorn bara gick i 30 km/h och den nya toppar 40 km/h, krävs det naturligtvis betydligt större effekt för att köra i den högre hastigheten, framförallt när man har tung belastning efter.

New Holland TS135A
Enligt ISO 14396 eller 97/68/EC

Motoreffekt vid nominellt varvtal (2 200 rpm)  100 kW (136 hk)
Maxeffekt vid 1 950 rpm 106 kW (144 hk)
Motoreffekt vid nominellt varvtal (2 200 rpm) och effektstyrning 119 kW (162 hk)
Maxeffekt vid 1 950 rpm och effektstyrning 124 kW (169 hk)

Vissa motortillverkare väljer nu den så kallade SCR-tekniken för att klara avgaskraven. Det innebär bland annat att man tillsätter en urealösning, se den extra tanken, i avgaserna. All sådan här ny teknik innebär att det blir svårare och svårare att jämföra äldre motorer med yngre.