Experter från Landbrug & Fødevarer och SEGES har samlat en rad myter och sanningar om – hållbarhet, djuromsorg, kvalitet och antibiotikaanvändning.

Hållbarhet:

Myt:  De senaste 15 åren har Danmark producerat mer livsmedeloch har samtidigt minskat belastningarna på klimat och miljö.

Fakta: Det låter kanske ologiskt men det stämmer. Danska lantbrukare har under många år specialiserat sig på att producera mer livsmedel med mindre miljöavtryck Sedan 1990 har danska lantbrukare producerat 34 % mer livsmedel och samtidigt sänkt utsläppen av växthusgaser med 20 %.

Myt: Det är enkelt att undersöka och jämföra köttets hållbarhet.

Fakta: Nej, hållbarhet är komplext att beräkna eftersom man måste analysera helheten – från stallet till kyldisken. Det finns olika undersökningar, men bara ett fåtal bygger på ett tillförlitligt dataunderlag och en metod som ger en rättvisande bild av hållbarheten.

Den danska staten har i samarbete med universitetsanställda gått igenom olika undersökningar och kommit fram till att det finns en som är den mest användbara undersökningen för närvarande. Den är från 2011 och heter Greenhouse gas emission profiles of European livestock sectors. Animal Feed Science and Technology. Författare är Lesschen J.P., van den Berg M., Westhoek H.J., Witzke H.P., Oenema O.

Myt: En stor EU-rapport slår fast att danskt kött är ett av de mest klimatvänliga i världen.

Fakta: Ja, det är korrekt. Det är undersökningen Greenhouse gas emission profiles of European livestock sectors. Animal Feed Science and Technology Jämfört med nötköttets klimatavtryck i Europa, ligger danskt nötkött på en andraplats efter Sverige som det mest klimatvänliga. När det gäller danskt griskött ligger det också placerat strax efter Sverige.

Myt: Danskt kött är ett av de mest hållbara, eftersom djuren endast används för ett syfte.

Fakta: Nej, danskt kött är ett av de mest hållbara i världen eftersom man tar vara på hela djuret Förutom kött och mjölk används det även för lädertillverkning, bioenergi samt för ingredienser till exempelvis medicin.

Myt: Djur som går under bar himmel är bättre för klimatet.

Fakta: Nej, djur som går ute ger ett större klimatavtryck än djur som går i stall.

Myt: Rådgivning till danska lantbrukare kan faktiskt göra skillnad vad gäller köttets hållbarhet.

Fakta: Ja, ett rådgivningssystem med 600 danska lantbrukare under 2016/2017 sänkte utsläppen av kodioxid med 25 miljoner kg CO2.Det ger en klimatvinst som motsvarar klimatavtrycket för 120 000 danskars matspill under samma period.

 

Djuromsorg:

Myt:Djuromsorgen i danska grisstall är dålig.

Fakta – Djuromsorg är  ett viktigt område för dansk grisuppfödning eftersom en god etik och omsorg om djuren ger starka och friska grisar. Till exempel har danska grisar tillgång till svalkande vattendusch och naturliga sysselsättnings- och bökmaterial varje dag.

Myt: Svanskupering är onödigt

Fakta – För att tillgodose grisens naturliga beteende på bästa sätt och undvika svansbitning uppfyller grisuppfödarna EU:s krav på hur stor grisstian ska vara. Danmark har även särskilda regler för sysselsättnings- och bökmaterial. Om det trots dessa krav och regler ändå förekommer svansbitning, anser dansk grisnäring att svanskupering är den bästa lösningen för att undvika svansbitning hos danska uppfödare. Det finns dock en tydligt uttalat mål om att föd upp fler grisar med hela svansar.

Myt: Danska suggor har en hög produktivitet och stora kullar. Därför är det hög dödlighet bland danska smågrisar.

Fakta: Samtidigt som kullstorlekarna har ökat i Danmark, har dödligheten bland danska smågrisar minskat. Enligt

InterPig, 2016 har Danmark en lägre dödlighet bland smågrisar än länder som Tyskland, Holland, Frankrike och Sverige. Värt att notera är att kullstorlekarna i Danmark är större än i dessa länder.

 

Antibiotikaanvändning inom grisuppfödning

Myt: Man kan få MRSA av griskött.

Fakta: Nej

Myt: MRSA kan inte behandlas.

Fakta: Det kan behandlas – men man måste använda en annan typ av antibiotika.

Myt: Antibiotikaanvändning i grisuppfödningen är en stor bidragande orsak till antimikrobiell resistens hos

människor.

Fakta: I Skandinavien bidrar användningen av antibiotika inom grisuppfödningen bidrar mycket lite till antimikrobiell resistens hos människor.  I andra länder bidrar användningen av fluorokinoloner till Salmonellaresistens – men den antibiotikasorten används inte i Skandinavien.

Myt: Användningen av antibiotika ökar inom grisuppfödningen.

Fakta: Användningen av antibiotika inom den danska grisuppfödningen är bara hälften av vad den var för 20 år sedan. Sedan 2009 har den sänkts med 27 %.

Myt: MRSA är ett resultat av hög användning av antibiotika för danska grisar.

MRSA är inte ett resultat av hög antibiotikaanvänding för danska grisar, men sprids mellan grisar oavsett hur mycket antibiotika som används. MRSA kan också spridas mellan hästar, kalvar, fågel etc. Landbrug & Fødevarer tar MRSA på mycket stort allvar. Under ett antal år har Landbrug & Fødevarer tagit flera initiativ för att begränsa MRSA till grisstiorna och för att minska risken för ytterligare resistensutveckling