Utöver konventionell, ekologisk, regenerativ och agroekologisk odling lanseras det nya begreppet naturfrämjande odling i Nederländerna. I en ny studie, här redovisad av Markus Hoffmann på Greppa Näringen, gav den så kallade naturfrämjande odlingen mer biologisk mångfald men kräver att mark tas ur produktion för småbiotoper.

Det nya begreppet, som på engelska är nature positive farming har stort fokus på biologisk mångfald och landskapsperspektiv och skiljer sig därför från mer välkända begrepp som ekologisk odling.

Nära men ändå olika områden
Forskare i Nederländerna utförde sommaren år 2023 en studie i två områden, cirka 10 kilometer från varandra, i västra Nederländerna.
I området Buijtenland van Rhoon tillämpades naturfrämjande odling i bemärkelsen att användningen av bekämpningsmedel, särskilt insekticider, begränsades så långt som möjligt. Mångfalden av grödor var stor med i genomsnitt 26 grödor per år på områdets yta som var 620 hektar. Samtidigt skapades nya livsmiljöer för biologisk mångfald. Mellan åren 2017 och 2023 omvandlades cirka 50 hektar åkermark till fleråriga blomremsor, gräsmarker och artrika dikeskanter.
I det andra området, Hoeksche Waard, var fälten större på cirka 7,4 hektar jämfört med 3,5 hektar i området Buijtenland van Rhoon. Mer insektsmedel användes med i medeltal 1,25 behandlingar per år jämfört med 0,38. Här användes även nästan 50 procent mer kvävegödsel och det var färre grödor i området.
Odling av potatis var i fokus i studien och för att mäta förekomsten av både nytto- och skadeinsekter gick forskarna med nät på tre 50 meter långa linjer i sammanlagt 20 potatisfält. Med näten fångade de insekter som de sedan räknade och artbestämde. Även skörden av potatis och skador på den graderades.

Mer insekter med naturfrämjande odling
Totalt fångades drygt 51 000 insekter under sommaren. Det fanns 2,5 gånger fler insekter av alla slag i den naturfrämjande odlingen. Ett delresultat var att förekomsten av nyttoinsekter (fiender till skadedjur) var större i den naturfrämjande odlingen. Men det fanns också mer skadedjur vilket ledde till högre andel skador på potatisens blad. Det ledde dock inte till att skörden blev lägre eller kvaliteten på potatisen försämrades. Att skörden per hektar inte minskade, menar forskarna, är ett tecken på att lägre insatser och mer biologisk mångfald inte behöver leda till lägre produktivitet.
I den här studien går det inte att särskilja om det var fler småbiotoper, större grödvariation eller mindre användning av insekticider i området som orsakade skillnaderna mellan de båda områdena. Forskarna har heller ingen information om vilka växtskyddsmedel som användes, vilket kan ha stor betydelse. Forskarna menar att naturfrämjande odling kan ha fördelar jämfört med ekologisk odling eftersom det upprätthåller avkastning, i alla fall i det här exemplet med potatis. Å andra sidan sjunker ändå den totala produktionen i ett område eftersom produktiv mark tagits ur bruk för att skapa småbiotoper. Det blir en kompromiss mellan att producera biologisk mångfald och att producera mat.